Dagens solsken.

Det finns gånger då jag önskade att det bodde fler människor närmare mig, så jag bara kunde gå förbi utan att det skulle behöva bli en hel vetenskap varje gång. Fast det är inte så väldigt ofta jag önskar det, för ofta uppskattar jag lite ensamhet när jag inte orkar med systrar +diverse sällskap som är hemma för mycket ibland.

Idag, efter att ha tittat på den fina solen i nästan en timme och insett att det skulle bli jag och Vaka på dagens promenad så saknades bara en kamera. Jag har egentligen aldrig behövt en egen, för båda systrarna har och mamma har en stor fin (A) eller så har Jonna sin, men idag fanns ingen av dessa tillgängliga. Väldigt surt, för mobilen kan inte alls fånga allt som jag verkligen ville ha med idag.

Kamera kommer alltså stå på inköpslistan från och med nu, för nu är jag trött på mobilbilder, blåklockan som så otippat lyste klart blå bland alla röda löv syns ju knappt. Tyvärr blir det nog en liten digitalkamera, känns ändå lite dumt att köpa en systemkamera eftersom mamma ändå har en som jag kan låna när jag vill. Ni får helt enkelt tänka er hur det var idag, solen sken, det var alldeles friskt i luften och allt var bara ljust och färgglatt. Precis vad som behövdes.