En bild säger mer än tusen ord...

En dag ska det här bli på riktigt

Det här var det jag egentligen håller på med, tejpar ut muskler efter ursprung och fäste som lie sista repetion, för idag började vi på organanatomin. Men det var roligare att göra annat. Såklart.

Till de omtyckta

Om man får besök och itne själv kan ha äran att guida runt individen på besök så får man vara lite kreativ. och för tillfället är det roligt också. Undrar om lapparna sitter kvar tillräckligt länge...



<3

Livet i Kaktusland

Min Kaktus (som ej har ett riktigt namn än) har nu fått en ny bostad. Han tyckte livet på vägarna kändes lite för osäkert inför ännu en höst och vinter och ville nu har något tryggare och rymligare. Rymligare blev det minsann, kanske lite för mycket rymd enligt vissa, men Kaktus blev helt fäst vid boningen och ville inte se åt annat håll. När priset för denna flotta kåk uppdagades var saken klar, inget annat skulle duga. Med argumentet att han kommer växa i den flyttade han idag in. Flytten gick smidig med få (av)stickare och när allt var färdigt kunde han inte hålla tårarna tillbaka...

Tocca a me

Svårare än såhär behöver det inte vara en onsdagkväll: jordgubbar, blåbär, keso, jordgubbar, blåbär, keso, upprepa önskat antal gånger, toppa eventuellt med lite smulor/flingor.



En liten sked till systerdottern och en stor till mig. Ätande från varsin "sida" av skålen. Skål!

Devo andare adesso, John B kallar (men är det en eller två kindpussar som gäller i Italien?)

Virkdagbok variant Z

Väldigt inte säsong men den är gjort helt på fri hand så jag är ganska stolt ändå



En Mini-Totoro, jag hade inte mer stoppning så det blir ingen Stor-Totoro förrän mer han införskaffats...

(Nu är "virkat" en kategori)

Valpar^^

Lite bilder från besöket hemma hos Lisen och vår nya valp som kommer om ca 5 veckor^^ Den enda smt (svart med tecken) i kullen så det syns tydligt vem av dem som kommer komma till Sundsta om några veckor. Bilderna är inte så bra kvalitet på, men lite ser man

Sagan om de två tornen.

I den inte alldeles för lilla staden bodde det en gång tre vänner. Dessa vänner hade känt varandra en ganska lång tid och hade mycket roligt tillsammans. Att komma hem med varm, lagad mat på bordet tyckte speciellt flickan om, alldeles extra mycket om det var kallt, blött och ruggit ute. Just denna dagen var just en sån dag, och då tyckte de små pojkarna att man måste liva upp stämningen ännu lite mer, så de dukade med tre glas röd vuxensaft till de nystekta fiskpinnarna.

Matbordet i detta krypin användes inte heller bara till att äta och dricka på, utan pojkarna hade tidigare under dagen märkt att detta bord var som gjort för minipingis och väntade spänt på att få visa flickan hur duktiga de var. Så medans flickan diskade så spelade de av sig. Den ena pojken vann över den andra. Så som det oftast brukar bli i spel.

Dagens saga slutar med varmt te, honung och mjölk i soffan. Med lite pepparkakor som givits av en snäll farmor som nattfika. Snart sitter de alla tre och sträcker på sig i soffan, uppkrupna och mycket trötta, och mycket mycket nöjda.

Lite fler bilder. Inte mycket för världen än men.

Emil har anslutit till sällskapet också. Vi funderar äver hur vi ska göra med vardagsrummet och tv:n (i bakgrunden är det mitt rum)

Tysk eller italiensk tandkräm?

Vi har faktiskt inga svenska tandkrämer i våran nya lya som Emil skulle kalla det. Jag tror svenska tandkrämer är överskattat. Man förstår ju ändå inte innehållsförteckningen så då kan det lika gärna vara på ett annat språk så man slipper bli frustrerad över tidigare nämnt.

Annars har vi skruvat ihop en IKEA-bokhylla utan instruktion, det går. om man tar bort mattan. Lämnade vind för våg har vi försökt göra vårt bästa utan Emil som åkte hem tiiiidigt, för länge sedan, säkert minst en dag sen.


Det är inte riktigt istället för mms, men jag har bara tagit de här två bilderna idag, så de får duga. När vi är färdiga ska jag försöka ge en virtuell husinspektion. Internet fungerar bara om man har sladd, men vi jobbar på det.

(Jag kunde inte hitta den tyska tandkrämen (min) trots att jag visste var den skulle vara, jag kunde inte hitta den italienska tandkrämen (Viktors) heller, trots att jag också visste var den skulle vara. Viktor hittade inte den tyska (letade inte) men till slut den italienska som var där den inte skulle vara.)

Någonstans kände jag att jag att det var väldigt dags för en ny layout. Det blev mest impulsbeslut men jag är nog ganska nöjd ändå. (För att vara ärlig finns det en uppsjö av alternativ, om man ska överlagga alla blir man aldrig färdig. Och jag skulle kunna göra miiiiinst 7 bloggar till, med minst lika många olika teman, men de skulle ju med största sannolikhet aldrig bli skrivna på så det är kanske lika bra som det är.)




Bilder från sommaren -06. Vi hade precis slutat nian. Så såg vi ut då, det du. Det är nog dags för någon sån där liten utflykt igen? Fast kanske en vintervariant.

Just nu

Just nu. Jag ska inte tänka. Inte bry mig om något annat än just nu. Det behövs. Jag blir orolig.

"Det finns för mycket sånger om kärlek"

Jag har skrivit om foto, och jag har skrivit åtskilligt om mat. Jag har tillochmed skrivit om de två i kombination, men jag har väl aldrig skrivit om något som Carl Warner!?

Klicka, bläddra, fall in love: http://www.carlwarner.com/warner.html

Jag rekommenderar särskillt Foodscapes, den turkosa kvadraten längst till vänster. Jag skojar inte nu, för en gångs skull gör som jag säger (skriver) och gå in på där länken! Det är kärlek vid första ögonkastet.

"... och för lite sånger om mat"

Utan att fråga finns ingen chans att få ett svar, utan att fråga dröjer sig ovissheten kvar.

Häromdagen, undrar om det bara var igår (?) så sögs jag in på en sida med helt bedårande vackra bilder på mat. Såna som liksom är lite för perfekta, så man glömmer bort att andas för det inte finns några brister att fästa blicken på. Sobra färger, förtrollande depth of field och helt utsökta motiv som kan frälsa/fängsla vem som helst till att bli en köksnörd, bara man tar sig tid att titta.

Fotografen bakom heter Ulrika Ekblom, och idag fick jag ett mail av henne, som en extra bonus fanns en länk till en webtidning som heter LeParfait. Jag kikade igenom de befintliga numren till middag och det går inte att undvika att inspireras. Dels det fantastiska upplägget på sidan, det bästa av två världar, du har det internettypiskt snabba bara-ett-klick-bort-möjligheterna eller så kan du harmoniskt bläddra sida för sida som i en riktig tidning. Med tanke på att det mesta man läser nuförtiden är bloggar, så är det riktigt uppfriskande med lite äkta genomtänkt layout.

Kolla särskilt in "Soppor du blir mätt av" i nummer två. Kom igen? Hur kan du motstå lusten att laga till en spenatsoppa med parmesan, en kryddig linssoppa med mynta, majssoppa med kyckling, bacon och stekta tomater, tomatsoppa med mozzarella, laxsoppa med saffran, medelhavssoppa med bönor och så slutligen, när det redan vattnats i munnen ett bra tag och du inte tror det kan bli så mycket bättre så slår de till med: rostad rotfruktssoppa med fetaost och valnötter. Bam!

Fortsätter på mattemat, har hittat en brilliant nördig blogg som handlar om tillämpad livsmedelskemi. Kanske låter avskräckande, men jag råder alla till att kika in ändå och ge den en chans, det är en bra nivå.

http://matmolekyler.taffel.se/

Visserligen just nu inte uppdaterad på en månad, men önskar, tror, väntar mig, hyser förhoppningar om, håller tummarna för* att det bara är en tillfällighet!

(* - Saknar min synonymordbok)

Achenkirch

Jag har fått svar från Österrike, jag hoppas hoppas att det blir ett definitivt ja i nästa mail. Vem vill inte bo i en scen från sound of music? (lånad jämförelse) Fast de pratar engelska i den filmen, de gör de inte i min version. Så jag har bett alla att hålla tummarna, eller åtminstone en om man har den andra upptagen på annat håll.

Dagis verkar iallafall ordna upp det så jag får jobba lite, fyra dagar den här veckan. Förmodligen någon dag nästa vecka också.

Jag ska sova en timme nu, ska åka till match sen.

Vad/vem är Danbofenomenet?

It's all over Flickr och jag fattar ingenting. Googlade men allt jag hittade var texter om ost, och ännu fler bilder på den lilla rackaren. Lånade en härifrån: http://saiogaman.deviantart.com/art/

Det kom ett sms:

"Dialessli. Googla det. Om du kan. Det fanns massor av söta saker."

Efter en del googlande kom jag fram till att det kanske var Di Alessi jag skulle googla på. Och ja, då fanns det en del sött. Lily Pond Sushi Set blev genast en favorit:
Och förresten, jag kan ju ingen italienska, men jag tror agrumi har något att göra med citrus, inte avokado. Tyvärr.

Lika som mig?

Jag har inga riktiga storasystrar, ändå är alla väldigt övertygade om att jag har det.
Jag har nästan inga släktingar i Norrtäljetrakten, ändå tror folk att jag är släkt med alla.
Jag har inga fräknar eller rött hår, ändå kan inte folk se skillnad på oss.

Anledningen är att jag ska vara lik många. Undrar om det beror på att de inte har sett mina riktiga (små-)systrar, eller om det helt enkelt är som jag misstänkt länge, att jag helt enkelt ser ut som ungefär alla. Ganska tragiskt. Hur känner man egentligen igen en person som ser ut som alla andra?

(Jag fungerade på att ha en "lika-som-bär" med här, men eftersom jag inte ens tror att jag har en bild på min vanligaste "syster" så, någon annan gång kanske.)

Jag är inte så bitter för det här faktiskt, det är en väldigt bra ice-breaker när folk frågar såna saker;)

Riala Runt

Har just kommit hem ifrån mitt första riktiga fotouppdrag, haha :P Royen ska säljas och annonsen behövde några fördelaktiga, lagom missvisande foton.

Det blev lite oväntat ett rätt omtumlande äventyr och jag är helt färdig så jag har dragit för persiennerna och ligger och slölyssnar på ett gammalt avsnitt av Sveriges Radios serie "Kropp och Själ" som handlar om organdonation.

Radio är så jäkla bra! Nästan lika bra som att donera organ ;)