Det var fan en jäkligt bra dag på jobbet idag. Och inte bara för att jag för första gånger på veckor (?) kommer därifrån tidigare än sju. Det gör såklart ingen skillnad egentligen. Jag somnar i stort sett i samma andetag som jag kommer innanför dörren hemma. Kunde lika gärna ha jobba längre då, kan man tänka, där hade jag iallafall gjort någon nytta.
Hunden väcker mig tre timmar senare. Den välsignade hunden. Hon har visst inte fått någon middag. Ingenting annat skulle nog få henne att väcka mig. Och jag får dåligt samvete.
Jag mäter upp torrfoder i hennes skål men tappar räkningen. Det är en särskild typ av superkraft att kunna tappa räkningen när man bara ska räkna till fyra. Hon får några extra skopor. Det är ett förhållningssätt jag lärde mig när jag började gymma: om man tappar räkningen på antalet set eller repetitioner så börjar man om på noll.
Jag minns inte vem som lärde mig det, och det är nog egentligen inte något som bör tillämpas godtyckligt på vilka situationer som helst i vardagen, men i den här tycker jag det funkade fint.
No comments:
Post a Comment