Jag är rätt bra på förmiddagar. Jag får oftast mycket saker gjort på relativt kort tid och känner mig ganska stark. Men sen är det mer regel än undantag att jag drabbas av Den Stora Tröttheten. Den slår till utan förvarning någon gång efter klockan ett och det går inte att värja sig.
Idag slocknade jag i soffan, jag hann egentligen inte ens känna att jag var trött förrän jag hade somnat, utan märkte det först när jag vaknade en och en halv timme senare. Gissa hade smygit sig upp bredvid mig och dreglat på min arm. Det är väl visserligen ganska mysigt, men i längden är det inte hållbart.
Från och med imorgon kommer jag att ha två jobb, men idag kunde jag inte ens ta mig igenom en dag helt fri från jobb utan att sova middag. Hur ska det gå ihop?
