Jag är otålig. Inte rastlös utan något värre. Mer än jag är van vid. Mer än jag kan hantera. Jag trodde det var lördag idag, igen.

Ett par bilder?

Jag skulle kunna gå till Nivå 22 nu för jag är som vanligt jättesnygg och min kusin kommer dit om 2 minuter för att studentfira. Men sängen är närmare. Mjukare. Och jag vet inte hur vakterna ställer sig till att släppa in någon i pyjamas.

Och Jehovas förföljer mig och jag tycker inte om det, men om de eller scientologerna eller någon annan tvivelaktig sektkonstellation kunde lova och leva upp till att jag aldrig mer skulle behöva frysa eller vara kissnödig så skulle jag inte tveka en sekund!

Skriva av sig

Det här med att vara toffel, för sig själv. Jag är rätt bra på det. Sen att det kommit fram att det beror på ett helt liv av övning ("Nej jag kan inte ikväll, jag har träning", "Ska vara hemma och ta det lugnt, måste lägga mig tidigt för det är match imorgon"), det är oviktigt.

Det viktiga är att ska man toffla för någon ska det i första hand vara sig själv, i andra hand sina riktiga vänner och i tredje hand eventuell "respektive".

Har man barn kommer de väl däremellan någonstans, kanske är familj en undergrupp till "riktiga vänner". Och jag ska ju tydligen bli mamma, fick höra det igår att jag passar väldigt bra som mamma. Så jag får väl fixa det. Ska bara fixa lite andra grejer först. Laga mina jeans och köpa en penna med 0,9-stift, såna viktigheter.

Idag har jag varit kissnödig precis hela dagen. Precis som vanligt, jag borde ha accepterat det by now. Att ingen skrivit en guide över offentliga toalletter är dock en gåta och det är möjligt att jag måste ta tag i det själv. En guide som dock finns är "100 under 100", där finns hundra saker listade som man kan göra i Stockholm för under hundra kronor. En skojig bok som jag lånade på Sture bibliotek idag. Det är förövrigt något av en oas som jag definitivt måste återvända till!

Stockholmslånekortet är rött och jävligt snyggt, precis som jag så vi ska nog kunna trivas tillsammans.

Årets första gryllning (ja med Y!) på Malins balkong och sedan såg jag till att även hon blev en bättre medborgare och fullföljde sin samhällsplikt (att rösta). Feels good. Jag kanske skulle följa p3s valvaka iallafall. Låtsas intresserad.

Na Sdrovje

Soffan på gymmet är livsfarlig! Jag fastnade där med en tidning och sällskap i form av sms hur länge som helst. Folk kom och gick, såg på mig och trodde väl att jag bara latade mig, att jag säger till folk att jag ska gå till gymmet för att verka duktig och sen sitter jag bara där och läser. Men jag hade ju tränat klart, tragglat mig igenom ett pass jag inte är så förtjust i eftersom det är för mycket obekväma maskiner och nu unnade jag mig en stund med intressant läsning.

Eftersom aktiviteterna denna förmiddag gjort mig på så otroligt bra humör kommer ett bonustips: Rödbetor!

Om jag var med i "Halv Åtta hos Mig" skulle jag ha ryskt tema, och frågan är om man då kommer undan den häftiga rödbetssoppan Borsjtj!?

Efter lite olika sökmetoder på internet kan jag konstatera att det finns väldigt många olika varianter. Här är en enkel variant:
1 kg färska rödbetor
2 gula lökar
2 morötter
400 g vitkål
1 liter grönsaksbuljong
1 lagerblad
1 msk vinäger
peppar
gräddfil/creme fraiche

Skala rödbetorna, löken och om det behövs moroten. Finstrimla tillsammans med vitkålen i en matberedare (eller riv allt på rivjärn). Fräs i en gryta med lite matfett/olja. Häll på buljongen och tillsätt lagerbladet, vinägern och peppar. Låt soppan sjuda under lock i ca 20 minuter. Servera med en klick gräddfil.

Dagens hälsotips

Att alltid äta grönsaker till maten är ett bra hälsotips, men man orkar kanske inte alltid se till att ha ett förråd av färska grönsaker hemma eller så tycker man sig inte ha tid att blanda ihop en sallad vid varje måltid. En råkostsallad håller länge i kylskåp, och blir nästan bara godare med tiden, så laga en rejäl sats på en ledig dag så är den färdig att alltid ställa fram, det passar till det mesta.

Recept:
1 vitkålshuvud
2 morötter
2 paprikor
2 gula/röda lökar eller 7-10 cm purjolök

Lagen:
1 dl vitvinsvinäger
1 dl olja
1 msk honung
1 msk salt

Gör så här:
Blanda alla ingredienser till lagen i en kastrull och koka upp. Låt koka några minuter, ställ sedan åt sidan för att svalna.
Strimla eller hyvla vitkål, morötter och paprika samt hacka löken. Blanda allt i en skål. Slå över lagen och rör runt ordentligt.
Salladen blir godast efter att den fått stå ett tag. Förvara tätförslutet i kylskåp. Håller ca en vecka.

Vitkål är ett billigt och bra livsmedel. 100 gram vitkål ger dig halva dagsbehövet av C-vitamin och dessutom innehåller vitkål kalium som kan sänka för högt blodtryck och folacin som behövs vid bildandet av röda blodkroppar.

Genom receptet ovan får du också i dig bra fetter, om du väljer en bra olja och vitvinsvinägern sägs sänka andra livsmedels Glykemiska Index, för de som är intresserade av sånt.

Off to the gym. 25 set rygg och baksida lår. Peace.

Intresseklubben antecknar

Jag kan inte riktigt bestämma vart jag ska gå för att rösta idag. Det är nästan ett svårare beslut än vilket parti jag ska välja. Dels har jag ju alternativet att åka ut till Riala. Eller så har jag ett gäng förtidsröstningslokaler här inne i stan; Centralstationen (centralt och bra), Kungsholmens bibliotek (nära? Borde ju ändå någon gång ta reda på vart det ligger), Stadsbiblioteket (min buss stannar där), Stadshuset (öppet länge), Sture bibliotek (är ju meningen att jag ska ha gått dit fler gånger men det blir aldrig av), Västermalmsgallerian (bara en tunnelbanestation bort), Östermalms bibliotek (kan ju vara lika nice som sturebiblioteket).

Sverige förlorade men det var en bra kväll iallafall

Jag tycker inte om att gå. Iallafall inte när jag är ensam, vet vart jag ska och inte har någon musik. Så jag småsprang hem från tunnelbanan. Mötte en halv fest i hissen, övervägde att följa med upp till tian eller vart de skulle, men slank sedan ut på min egen våning trots allt.

Jag anser alla mina dater idag som lyckade och ser fram emot kommande. Sen borde jag fixa en till Malin med BenjaminAlexRobinJohanMelker också. Hur nu det ska gå. Mattias får hjälpa mig. Att träffa Mattias made my day. Mer sånt här.

Nu har jag och Malin irrat runt i ett par timmar. Malin har köpt en massa saker medan jag mest gick runt och kände mig snygg hela tiden. Jag är jävligt snygg idag. Men inte ansträngt. Det är ledordet.

Nu ska jag typ lägga mig i sängen, titta på något dåligt tv-program och fortsätta känna mig såhär snygg ^^

Nypon

My Boys slutade precis. PJ is the greatest.

Efter en till runda på Fitness24Seven är jag nu redo för världen och väntar bara på att min "date" ska ringa och säga detsamma.

Något har fått mig att tänka på nypon. Vet ni? Det är jättenyttigt! Enligt wikipedia innehåller en kopp nypon (vad som nu menas med det) lika mycket C-vitamin som 35-40 apelsiner. Och enligt andra källor kan det lindra ledbesvär.

Lite nyponsoppa med en klicka kesella, hackade nötter eller några äppelringar i är ett finfint mellanmål eller "vardagsefterrätt". Men det ska helst inte vara halvfabrikerat nyponsoppspulver som antagligen innehåller mest färgämnen och stabiliseringsmedel som inte kan bota några krämpor över huvudtaget.

Nyponskalmjöl är antagligen ett bättre alternativ och skulle du vilja gå all the way så kan du plocka dina egna nypon, rensa dem och antingen använda dem färska eller torka dem själv. Då kan du även göra te på dem!

Hemgjord nyponsoppa med kardemummakesella



Kock: Jacob Wismar

6 dl kallt vatten
0.5 dl nyponskalmjöl
1 msk potatismjöl
2.5 msk honung

Till servering:
0.5 dl rostade mandelspån
100 g kesella, blandas med ½ tsk kardemumma
Foto: Frida Wismar
Gör så här

1. Häll vattnet i en kastrull.

2. Blanda nyponskals- och potatismjöl. Vispa ner blandningen i det kalla vattnet.

3. Tillsätt honung. Koka upp under omrörning.

4. Servera med kardemummakesella och rostade mandelspån.

Idag fyller Sofie år, men jag har (med vissa godkända skäl) blivit en tråkig människa som inte orkar vara med på festligheter.

Det största problemet med att vara ensam är att det inte finns någon som kan göra en inbakad fläta på dig när du är less på att ha långt hår i vägen överallt.

Men det är ett ganska litet problem just nu.

På första bussen var det någon som plingade vid slutstationen. På andra bussen log jag (allt enligt Malins ordinationer) ett glatt, men väldigt kissnödigt, leende åt busschauffören. Han blev säkerligen glad, och väldigt kissnödig? Höhö :P

Sen blev jag irriterad på att folk inte reste sig upp för den gravida kvinnan. Andetaget senare blev jag alldeles paff när en liten britt ville lämna plats åt en äldre dam. Hon blev visst förnärmad, tyckte han antydde att hon var för gammal, och skällde ut honom på svenska. Härliga härliga Stockholm!

Sen kom jag hem. Sen kom jag till gymmet. Sen kom jag hem igen. Och sen (nu) var (är) allt bra!

Det var min kväll. Min dag spenderade jag i en gul bil på Vätö. Jag var självklart snabb och duktig (som Christina), lärde mig en massa på radio om genus och EU och blev som vanligt alldeles betagen i tanken på att skaffa hund (ytterligare en ny favoritras, jag måste bara ta reda på vad det var för någon).

I en etta har man aldrig långt till några nödvändigheter; Som jag har sett fram emot att få sova! Höga förväntningar på imorgon!

Spelen var det ja, de glömde vi kvar hos Erik.

Nu har Jonna tagit upp hela framsidan på bloggen, inte mig emot eftersom det är mer för mig att läsa, men jag känner ändå att jag ska göra mitt till en liten del iallafall. Jag kan inte längre skylla på att jag inte har tid, eller jo kanske men inte på det sättet att jag gör något direkt vettigt med min tid för tillfället, betygen är satta och skolan är egentligen i princip slut. Om en vecka är det studenten. Egentligen är sanningen den att senaste dagarna har jag lyckats få ett jobb (eller vadå, jag har ju "haft" ett jobb hela tiden men inte velat jobba där) det nya jobbet är inte heller direkt nytt, det består av samma saker bara i nya lokaler. Åre faktiskt. Därför spenderade jag närmare 24 timmar på tåg fram och tillbaka till denna lilla fjällby mitt i sommaren häromdagen för att "pröva på". Pröva på är klart, så i två veckor i sommar blir det Åre för min del (beroende på var jag kommer bo får någon gärna komma och hälsa på(A)). Jag ska försöka träffa lite nya och vettiga människor där uppe tänkte jag mig, men det får man väl se hur det går med;) De hyr ut filmer för 20kr (och man får behålla dem i tre dagar) på Åre bibliotek, något mycket bra annars.

Dagarna flyter fram, eller just nu gungar de (en liten biverkning som jag brukar få om jag är trött efter att ha åkt färja som det gjorts idag, och trött är jag sannerligen). Det är en ganska skum känsla, huset gungar, men samtidigt är det lite med det som med tåg, det är otroligt sövande. Kanske ska slå nytt rekord i sömn och somna redan nu. Vore inte omöjligt.

Min hjärna är på högkant, inte högvarv snarare precis tvärtom, högkant kom spontant och det känns som ett ord som min hjärna kommer upp med borde vara det bästa sättet att beskriva den (sig självt) på. Nu blev det virrigt och vimsigt. Därför avslutar vi här. Tror jag.

Fuel Level Low

Har haft en massa olika funderingar idag men inte riktigt orkat tänka på riktigt. Zätas bil är nu fulltankad men min fuel level är fortfarande ganska low. De tre senaste nätterna har jag sovit på olika ställen och hade lösa planer på att försöka slå något litet rekord, men kom inte riktigt på något nytt ställe att sova på och frågan löste sig ganska mycket av sig självt, som det brukar.

Jag har mest befunnit mig någonstans mellan vaket och sovande tillstånd hela dagen. På ständigt resande fot med en massa olika färdmedel. Nu är jag i Riala. Borde passa på att packa ihop ytterligare några saker att ta med mig hem till lägenheten (på listan står bland annat gitarr, röstkort, Spider Man-monopol, wokpanna, teservis, kastruller, böcker och blender) men jag ids inte riktigt bestämma mig för vad som ska prioriteras först så jag fördriver tid här istället (får kramp i fingrarna av tangentbordet).

Efter 11 minuter framför datorn kom jag inte på något mer att använda internet till. Jag kanske inte längre kommer vara någon internet-junkie inom kort. Google har svikit mig så många gångar de senaste dagarna.

Vilka är Gullmar och Thorild? Vad har det gjort för att förtjäna att få varsitt plan uppkallat efter sig i Stockholm?

Vad är definitionen av ett kollektiv?

Vad är det medicinska namnet för att ha fobi för att somna?

Och så mycket mer, tänk om man faktiskt skrev upp allt det man tänker att man ska ta reda på!?

Men tack för igårkväll och i natt och idag pojkar och flicka. Vi var väl inte på topp, men vi gjorde det rätt bra iallafall?

(Plats för en hög interna träffande saker från dagen som kan tänkas att man vill minnas någon gång, som Eriks sång eller Sura Tanten, men som jag för allt i världen inte kommer på några tillräckligt målande exempel på just nu.)

Och tack till Jens (?), som höll i över två timmars träning igår och som kan vara skyldig till vissa ömmande kroppsdelar idag.

Tack till min mobil som klarade av att spela radio till mig hela vägen hem på bara 4 % batteri.

Tack till Pappa som stod med middag klar för 4 personer och varsin matlåda när jag klev innanför dörren i Riala och som tänker göra mig sällskap på joggingrundan om jag hittar några dugliga skor.

Tacksamhet, var det inte så Malin? Jag kan nog komma på fler personer eller fenomen att tacka (det mesta är bra, utom Spray) men jag tänkte väl hinna med den där träningen innan halv åtta. För då börjar ju Halv Åtta hos Mig, som är en trevlig programidé =)

Lindhagen

Det här är segt. I love this place men jag vill komma igång och jobba så att någonting känns verkligt igen. Som det är nu kan jag ju inte ens ta min tillflykt till träningen flera timmar om dagen eftersom jag kvävs av pollen. Vad har jag gett mig in på? :P

Sommarnätter

Jag har nu officiellt bestämt mig för att sluta med täcke för resten av den här sommaren, min säng i Riala ser tragiskt platt och oinbjudande ut med bara påslakan och garderoben går knappt att stänga eftersom jag inte kom på något bättre ställe att knöla in täcket. Men det viktigaste är ju att det inte är för varmt när man sover. Det är det värsta jag vet och innebär ett litet dilemma för det verkar som om jag måste hålla fönstret stängt om jag ska slippa pollenbesvären =/

Well well, snart är den här sommaren också över ;) och vet man inte vad man ska göra i höst har man tre alternativ: thaiproffs, modebloggare eller en kombination av båda. Malin förklarar: vilka thaishorts är rätt, vilken pose borde man man inta efter att ha fått ett knä på näsan o.s.v. Jonna fyller i: vad har Andreas för gurutips för höstmodet, vilken jacka bör man ha på sig och vilken bör man knyta runt midjan?

Vart är det trendigast att träna? Vilken smak på kaffe latte ska du välja för att framstå som en äkta fighter?... Möjligheterna är oändliga!

Nu har jag återigen lyckats skjuta upp allt så länge det går, men idag finns det inte längre någon återvändo, nu måste jag packa och städa. Jag ska bara...
... ta en promenad först....?
... kanske en dusch...?
... lägga mig under trädet och läsa några kapitel...?
... det är ju ändå skönt väder idag...?
... inte lika varmt som igår...?
... jag hinner ju röja lite imorgon förmiddag också...?

Ja, finns ju alltid en massa andra saker att göra än det man ska. Disciplin mina vänner, självdisciplin.

No och Jag

I helgen har jag läst ut två böcker och börjat på en tredje. Av den första lärde jag mig att det kanske inte krävs så mycket för att man ska bli galen, av den andra lärde jag mig att ingenting är någon idé utom möjligtvis att vara bitter och den jag läser nu verkar söt och tänkvärd, kanske snabb och lätt att ta sig igenom men inte lika snabb och lätt att glömma.

Fast det antagligen inte alls är vad författaren tänkt att man ska fästa sig vid så kan jag inte låta bli att tänka på om jag inte också skulle vilja vara tretton år, överintelligent och ha någon som kallar mig Smulan, och hur skulle det egentligen låta på franska? Sen tänker jag att jag ska tänkte på något annat också tänker jag istället på att bokens språk är skrivet så som man pratar för sig själv eller tänker så den borde passa att läsa högt, punkterna borde inte hamna på fel ställen. Jag tror det här kommer vara en sån bok som gör att jag själv är sugen på att skriva något när jag läst färdigt.

Det här stycket fick en post-it, det är till Z och det är ganska långt:

"Gare D'Austerlitz. Dit går jag ofta på tisdagar och fredagar när vi slutar tidigt. Jag går dit och ser på tågen som lämnar stationen, jag gillar känslorna, att se folk visa sina känslor, det är därför jag aldrig missar en fotbollsmatch på teve, jag älskar att se när de kramas efter målen, hur de springer med armarna i luften och omfamnar varandra och så Vem vill bli miljonär, man måste se tjejerna när de svarar rätt, de slår händerna för munnen, kastar huvudet bakåt och ger ifrån sig små skrik och så medan tårarna stiger i ögonen.
På stationer är det annorlunda, man kan ana känslorna i blickarna, gesterna och rörelserna, det är förälskade par som skiljs åt, mormödrar som reser hem, damer i långa kappor som lämnar män med uppfällda kragar eller tvärtom, jag observerar människor som ska resa bort, man vet inte vart varför eller hur länge, de tar adjö genom rutan, vinkar lite eller anstränger sig för att skrika fast det inte hörs. Om man har tur får man vara med vid riktiga separationer, jag menar att man verkligen känner att det kommer att vara länge eller kännas länge (vilket går på ett ut), då är stämningen riktigt laddad, det är som om luften blir tjockare, som om de är helt ensamma. Det är samma sak med ankommande tåg, jag ställer mig i ena änden av perrongen och tittar på dem som väntar, spända och otåliga med sökande blick, och plötsligt ler de, lyfter armen och vinkar innan de går fram och omfamnar dem de väntat på, det är det jag tycker bäst om, när känslorna svallar.
Så det var därför jag befann mig på Gare D'Austerlitz. Jag väntade på tåget från Clermont-Ferrand 16.44, det är mitt favorittåg för det är fullt av alla möjliga sorters människor, unga, gamla, välklädda, tjocka, magra, konstigt klädda och så. Efter ens tund kände jag att någon knackade mig på axeln, det tog lite för jag var så koncentrerad, och i det läget skulle en mammut kunna rulla sig på mina gympadojor utan att jag märkte något."

Nu har jag pollen i hela näsan igen och jag vet inte hur jag ska bli av med det, men i värsta fall kan jag alltid gå till doktorn och få ett recept och snart börjar Söndagsparty med Philip och Fredrik, då ska jag dricka te och äta några skivor färsk ananas, så jag ska inte klaga. Det vore ju värre om vi inte hade någon växtlighet.

Dagens anti-tips

Se inte filmen "Systrar i jeans", jag har suttit här och irriterat mig på den i över två timmar. Jag hade för mig att den skulle vara bra, att boken var ganska rolig, så kan fortfarande vara fallet, jag minns inte, men fy för filmen! Man märkte med detsamma att den var alldeles för tjejig, snyftig och amerikansk och det blev bara värre och värre.

Ja okej, jag ska sluta gnälla för jag kunde bara ha bytt kanal eller gått därifrån, men det är lite som att skadeglädje är den enda sanna glädjen, ibland behöver man bara få leta fel och jag fick ju inte chansen på jobbet i torsdags eftersom mister Perfect (!?) var ledig. Haha ;)

Vad blir du?

Igår pratade vi om vad man skulle bli, om man verkligen blir vad man äter. Felix skulle bli Lohmanders Hot Bearnaisesås, Fredrik skulle bli ett ägg eller ett pulver (?) höhö och jag skulle enbart bli bra eftersom jag äter så jäkla bra saker ^^

Rött te tillexempel (och ja, röd blir jag ju ;))

Riala Runt

Har just kommit hem ifrån mitt första riktiga fotouppdrag, haha :P Royen ska säljas och annonsen behövde några fördelaktiga, lagom missvisande foton.

Det blev lite oväntat ett rätt omtumlande äventyr och jag är helt färdig så jag har dragit för persiennerna och ligger och slölyssnar på ett gammalt avsnitt av Sveriges Radios serie "Kropp och Själ" som handlar om organdonation.

Radio är så jäkla bra! Nästan lika bra som att donera organ ;)

"Jonnas" Morotskaka

Styrelsemötet igår var epic. Men jag är fortfarande lite besviken över mig själv att jag inte lyckades styra fika, jag skulle ha blivit så älskad ^^ Men det kommer fler chanser, det kommer alltid fler chanser att bjuda på min kritikerrosade morotskaka ;) Jag vet inte hur många gånger jag fått höra olika varianter av "jag åt en morotskaka idag, den var inte lika god som din" men jag har alltid lite svårt att tro att det kan vara speciellt stor skillnad, jag följer ju i stort sett bara ett recept från en receptbok, och det gör väl alla andra som bakar morotskaka också?!

Grundreceptet kommer från boken "Baka i långpanna - en räddande ängel", av Laila Wikström och Doris Bergström och inköpt för många många år sedan i den lilla krimskramsbutiken "Mitt lilla hus" i Kalix som inte längre finns. De har även gett ut fler böcker som alla säkert går att beställa över internet om man är en skicklig googlare, vilket jag starkt rekomenderar, i vår bokhylla finns även deras tårtreceptbok.

Som aptitretare tänker jag idag bjuda på "mitt" morotskakerecept. Jag har ändrat det lite med tiden, men väldigt, kanske obetydligt lite. Det vanliga vita sockret är ersatt med honung och råsocker (något jag rekommenderar oavsett vad du bakar!). Mängden smörkräm är fördubblad för det är ett önskemål jag brukar få och jag har experimenterat fram lite andra proportioner mellan smör och philadelphia. Jag försöker alltid vara noga med att använda riktigt smör, inte margarin. Följer ni de här instruktionerna men ändå inte tycker den är lika god som min återstår helt enkelt bara den förklaringen att jag är bättre än dig och det kan jag inte ge dig något recept emot :P Försök en gång till och baka med extra mycket kärlek, tricket är att inte vara så petig, råkar du riva lite för mycket eller för lite morötter brukar det bli lika bra iallafall.

Kakan:
4 st ägg
1 dl honung
2 dl råsocker
4 dl vetemjöl
2 tsk bikarbonat
2 tsk kanel
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
2 dl olja
6 dl rivna morötter

Garnering:
200 g philadelphia naturell
100 g smör, rumsvarmt
5,25 dl florsocker
3 tsk vaniljsocker

Vispa ägg, honung och råsocker. Blanda ner de torra ingredienserna och rör till en jämn smet. Tillsätt olja och morötter. Häll upp och bred ut smeten i en smord och bröad långpanna. Grädda ungefär 60 minuter, mitt i ugnen på 150 grader. Låt kakan kallna. Blanda ihop alla ingredienser till garneringen till en jämn kräm och bred över glasyren. Dela kakan i rutor.

Enligt min kokbok ska kakan gå bra att frysa, men jag har aldrig provat det, den brukar ta slut innan den blir dålig iallafall.

Sportplock

Ikväll är det Champions League-final och imorgon är det stockholmsderby. Jag ska antagligen inte se någon av matcherna, för jag ska träna, men det betyder ju inte att jag inte är intresserad (bara att jag är mer intresserad av mig själv, haha).

Nej, TV på fotboll är helt enkelt mindre lockande än att springa, hoppa, slåss och sparka mig glad, men jag ser med geniun spänning fram emot att få veta resultaten. Imorgon håller jag på Bajen (herregud det är så självklart att jag inte borde ha sagt det) men kvällens match är lite svårare att ta ställning till. Barca eller Manchester? Manchester kanske… eller Barca…

I helgen är det också Superior Challenge på Fryshuset och Musse gjorde som vanligt ett utomordentligt radioframträdande på det temat igår. Om du råkar har rätt "insticksmodul" kan du lyssna på det inslaget genom att gå in på www.sr.se/metropol - Lyssna Igen - Klicka på 26:e maj och rulla ner till 17.00-17.30 samt fortsättningen 17.30-18.00 (tycker egentligen SRs webfunktioner är lite väl krånliga, men för Musse är det värt besväret, hoppa fram 22 minuter i det första klippet så slipper du en massa tjafs om Piratebayrättegången och EU och en del tråkig discomusik).

Med sig i studion har Musse Usama "Sami" Aziz och tillsammans gör de bra reklam för sporten och den stundande galan.

Dagens boktips

Minnen av Framtiden, av Stefan Gurt

- Vår själ förnöts av drömmar, kunde hon säga, ständigt gnider vi dröm mot dröm i brist på verklighet.
Hon talade sådär ålderdomligt som ingen talade längre eller som kanske ingen annan någonsin talade, och de ruskade på huvudet åt henne.
- Vad betyder det?
- Det är från en dikt. Jag läste den som flicka.
- Betyder inte dikter någonting? skämtade de.
- Jo men man måste förstå det själv, annars är dom inte dikter.
- Och om man inte förstår?
- Då är det nåt man inte fattat.


Bara den insikten, att om man inte förstår så är det något man inte fattat gör boken värd att läsas. I övrigt vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Den är lättläst... men knepig.

29.25

Attans jag insåg just att jag missade dansk musik- och författarkväll på Norrtäljebiblioteket ikväll... Fast att vårrusa var ju ett ganska bra sätt att fördriva tiden på det med. Jag är väldigt stolt över Johanna som klarade sin målsättning men fortfarande hade haft massor mer att ge.

Vi kommer sova gott i natt :)

Förmiddagspromenad

Nu ska jag och min nya lugg (=p) ut och gå en liten sväng. P4-mötet börjar om 8 minuter och det skulle handla om någon spännande gammal fotograf idag så det blir nog bra promenadsällskap om jag får in rätt frekvens.

Jag ska ju ändå springa vårruset ikväll och borde inte vara så här stel. Är nog tillbaka till lunch, här har ni något att lyssna på så länge:

Dagens budgettips är att strunta i att gå till frisören, idag lät jag min mamma klippa mina toppar och luggen och jag borde ha tagit en förebild också för det här är faktiskt en klar förbättring:


Nu återstår bara att vänja mig, lära sig hur man får luggen att inte locka sig och slutligen ledsna alldeles för fort, vilja göra något åt det men inte orka ta tag i det förrän efter ett år eller så.

Idag sover jag middag.

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/somn/article485869.ab?service=print

21631

Duscha är ju som bekant inte det roligaste jag vet, men det är däremot att träna. Efter 20 år har jag fortfarande inte kommit på något sätt att få det första utan att behöva stå ut med det första. Så det är väl bara bita ihop och tänka positiva tankar.

Jonna

Jävla kväll.

Jag tänkte städa frenetiskt mellan nio och tio för att få ut lite aggressioner men nu har hon redan hunnit bli kvart i och allt jag gjort är att förvärra situationen så jag skiter faktiskt i det. Jag kommer ändå inte vara här någonting i helgen. Jävla kväll.

Jag tycker helt enkelt bättre om morgnar, om det innebär att jag kommer bli en ofrivillig ensamvarg so be it, jag är fan dålig på att leva efter middagstid. 05.30 imorgon borde räcka för att jag ska hinna testa springtightsen jag ärvt av Moa. Vad har man för tröja till såna?

WalkMate

Jag har gjort plötsliga oväntade framsteg i frågan om hur "WalkMate" på min nya mobil fungerar så nu ska jag nog ge mig ut och räkna lite steg, en trend/hysteri jag för en gångs skull kan tänka mig att ställa mig bakom. Jag befarar dock att det här programmet kommer dra en jäkla massa ström.

Jönköping

Jag har utvecklat en teori om att man inte känner smaker lika tydligt om man inte hör när man äter, om man har hörlurar i öronen som filtrerar utomstående ljud nästan lite för bra. Bara känns som det.

Vidare filosofier leder oss sedan fram till några enkla frågeställningar. Om man inte kan höra, är man döv. Om man inte kan prata, är man stum. Om man inte kan se, är man blind. Men om man inte kan känna lukt eller smak? Finns det något namn för det? Jag vet att det är fenomen som helt enkelt måste existera, och faktiskt lär vara lika tråkigt för den drabbade som att vara döv eller stum tillexempel.

Banan är en av få saker jag kommit fram till att det är svårt att tugga femton gånger. Den enda jag kan minnas just nu faktiskt.

Förövrigt; Lyssnar på Foo Fighters på mp3n, som tåls att lyssnas på. Läser "Det bästa av två världar" som tåls att läsas. Och har inte den minsta lust att äta mina medhavda nötter, som skulle tålas att ätas. För att få tiden att gå.

Det har varit en fantastisk resa! Nästa gång tar jag mig antagligen norrut, men förr eller senare måste jag tillbaka till Malmö. För att cykla, titta på film, promenera, prata, äta glass, spela Backpacker i gräset, åka till Köpenhamn, gå på Tivoli och göra ytterligare ett försök att ta många fotografier som minne.

Sweet and divine razor of mine,

typiskt att det skulle vara emovibbar just när jag ansåg mig färdig och ville citera musiken som avslutning, gör ett nytt försök,

(nej)

Origenteringsäventyr

När det regnar och man är långt bort (läs: i ena änden av kartan) Då vill man inte ha luddiga positioner på kontrollerna som "sankmark", när det regnar är det j*vla sankmark överallt! När man klättrat högst upp på ett brant, BRANT, berg. Då vill man inte att kontrollen ska sitta tre meter upp i ett träd. Ännu mindre vill man att det här trädet inte ska ha några grenar, eller inte stå nära en sten så man kan använda den att stå på, man vill inte heller att trädet ska vara för litet för att klättra i eller att det ska vara för starkt för att välta.

Vad göra?

1. Förbanna de slynglar som flyttat på kontrollen.
2. Svära lite till.
3. Försöka välta trädet.
4. Inse att det inte går och försöka komma på något nytt.
5. Gå och hämta lagom lång, blöt, pinne.
6. Försök komma på hur kontrollen sitter fast för att sedan försöka peta ner den påhejad av dina kamrater.
7. Hitta en ny, bättre, pinne med krok funktion.
8. Få ner kontrollen.
9. Stämpla.
10. Sätta tillbaka kontrollen på den pinnen som är tillsågad för den två meter därifrån, vid stenen som den ska finnas vid. Som en god gärning för alla som inte råkar vända sig om och inte titta på den de pratar med utan upp mot himmelen och får syn på kontrollen mot den grå himmelen

19 minuter kvar

Bara för att jag förvånansvärt nog faktiskt har tålamod kvar efter 7 timmar och 31 minuter så bestämde jag mig för att prova en gång till hur det stod till med den trådlösa uppkopplingen på den här bussen och simsalabim så fungerade det. Hade det gjort det från början hade jag haft en massa att berätta längs hela vägen, om Jehovas, rondeller, Jönköping, en-bild-i-timmen, sextonåringar som ser ut som tolv och har en Djurens Rätt-pin på väskan, skorpor, te, hundvalpar, hur man ska klä sig och vilket underverk ett glatt humör kan göra, ljudböcker, Damien Rice, att lära sig att somna när som helst och var som helst, stegräknare, På Spåret...

Om man bara utgår från vad man ser och hör och drar egna slutsatser utifrån det så kan man "lära" sig ganska mycket om Sverige bara genom att åka långa bussturer och inte ens titta ut genom fönstret hela tiden.

Malin vet. Malin är ett bra bollplank. Tills hennes batteri tar slut, på grund av mig. Jag borde skriva en bok. Det borde Musse också. Och sedan läsa in den, så jag kan höra honom själv berätta sin geniala story medan jag är ute och går någon gång.

3000 ord

Jag visste väl det, att jag skulle hinna återkomma en gång till (minst). Det är en sak jag tänkt undvika hela dagen, undvika att skriva om, eller att ta upp för debatt. Men sedan kvarstår ju det faktum att jag lyssnar för mycket på radio, så jag har lyckats bli påmind ungefär en gång i timmen, eller hur ofta nyheterna nu är, och droppen kom nu när jag vaknade till just den här radionyhetsnotisen som jag irriterade mig på i morse. Det var inget trevlig uppvaknande och det kanske lyser igenom i texten nedan, men jag menar och står för vartenda ord (utom stavfel).

Det var om en tjej, nybliven mamma, som inte fick försäkra sig för att hon var för överviktig, beskedet hade sårat hennes stolthet eller något så nu skulle hon stämma försäkringsbolaget. Oftast i sådana här mål står man ju på den lilla individens sida i kampen mot det stora företaget men här måste jag också få säga stopp. Det här var inget personangrepp eller hets mot folk grupp eller vad man än vill kalla det som får det att låta hemskt känslokallt och orättvist, det var en siffra på ett papper som sa att man inte fick försäkra sig hos dem om man hade ett BMI högre än 35, precis som vilken annan åkomma som helst som står i deras papper att man inte ska ha. De måste faktiskt få dra en gräns och jag tycker de har dragit den ganska generöst och högt. Det är en riskfaktor, ett sjukdomstillstånd, faktiskt, oavsett vad andra tester säger nu så kommer det leda till någonting om levernet inte ändras, det är inte bara en möjlighet utan en självklarhet.

Den här kvinnan kanske inte inser det nu, men sen när hon gått ner så mycket i vikt att hon faktiskt får teckna sin försäkring så borde hon vara väldigt glad och nöjd över att någonting öppnade hennes ögon. Ibland ska man faktiskt inte leta felet hos den andra parten, det kan hända att de bara är ärliga, vill ditt bästa och att det är du som behöver ändra på dig för att ni ska komma vidare. Över hundra kilo är väldigt mycket om man är under 1.70 lång, man kan omöjligt må helt bra i ett sånt tillstånd och man kan inte heller skylla 60 kilos övervikt på en naturlig uppgång p.g.a graviditet vad jag vet.

Tack för ordet,

Ganska otagg på att skriva faktiskt, man får ha svackor, men eftersom jag åker bort imorgon så vill jag bara passa på att nämna några saker (fast jag kommer säkert hinna återkomma någon/några gånger till, har ju inte mycket annat att göra):

För det första, bibliotekarier är fina människor. Verkligen, folk borde gå mer på bibliotek och prata mer med bibliotekarierna. Någon som minns att vi brukade prata om träningsdejter, och sedan spinna vidare på andra bra alternativ till bion eller fikat? Vad är det för fel på ett bibliotek? En liten stund iallafall. "Jag ska bara springa in och hitta en ny bok, hjälper du mig?"

För det andra, Café Hörnan är nog ganska underskattat. De har en bra inredning för att låtsas att man är på ett riktigt afternoon tea party med en riktig engelsk dam (Madde) och de hade förvånansvärt stort sötsaksutbud, som vi dock inte testade (eftersom det är torsdag).

För det tredje, mycket turister i Norrtälje redan, mysigt. Men hur kommer det sig att alla bara ser mig? Och bara tror att det är jag som kan heta Marie när det faktiskt var Madde som hade ärenden på banken.

Och så dagens höjdpunkt, dagens fråga (jag kan väl skriva det här? riskfritt?): Om du hittade en kaka utanför din dörr, skulle du våga äta den då? Och om den verkligen verkligen såg god ut, skulle det göra chansen större eller mindre att du åt den?

Nu är jag kissnödig igen, time to go!

Grejsemojs

Igår råkade jag tydligen koka 12 portioner ris istället för fem, så dagens middagsuppdrag blev att använda så mycket som möjligt av det överblivna. Tyvärr fanns ingen färdigkokt potatis att tillgå, i så fall vet jag självklart vad jag skulle ha bjudit på, men det fick bli något annat. Plockade ihop lite smått och gott och nu står experimentet i ugnen (lite för tidigt kanske, men jag hade ju inget att göra, och ville hinna komma så långt som möjligt innan någon kom hem och la sig i XD).

Funderade länge på att ha dijonsenap i såsen, men tog slutligen det säkra kortet - chilisås (faktiskt godkänt av Hemlige Kocken).

Dagens råd: Titta på Kanal 5 klockan 20.00 ikväll.

Jag älskar Johnny och Mattias, men Roomservice visas alltid på bästa sändningstid, vilket indirekt betyder bästa träningstid så jag får aldrig möjlighet att titta på programmet, förutom vid just sådana här sällsynta tillfällen då jag råkar vara både ledig och alldeles halvt dödssjuk på samma gång. Så det är ingen tvekan om vilken kanal min TV ska stå på om lite mindre än fyra timmar, om jag bara kan hålla mig vaken så länge!

Att vara sjuk, är inte så inspirerande. Men idag mår jag ju bättre och imorgon är jag frisk, för det bestämde jag igår kväll.

Klockan är nu kvart i fyra och jag har fan inte varit utanför dörren idag. Det är väl "så det ska vara" när man är såhär sjuk, men om jag fick välja helt själv så skulle någon komma och knacka på min dörr just när som helst och fråga om jag ville ta en promenad. Då skulle jag strunta i att jag inte borde/inte orkar och så skulle vi vara ute tills solen gick ner och jag skulle ta en massa fina bilder. Vid en sjö eller en äng eller en skog eller en väg.

Vem som helst!

Ofta när man är sjuk (jag iallafall) är en av de jobbigaste sakerna att man inte blir hungrig eller sugen på någonting, man måste förstås tvinga i sig lite näring ändå och det är aldrig speciellt angenämt, som att fortsätta äta fast man är proppmätt. Ganska illamående.

Men. Nu har jag upptäckt något som kanske är ännu jobbigare när man är sjuk, nämligen att vara hungrig och sugen på något hela tiden istället. För det är fortfarande lika jobbigt att äta, jag blir andfådd och ingenting smakar så gott som jag vill att det ska göra, efteråt är jag precis lika illamående som i ovanstående scenario, men samtidigt fortfarande hungrig! Äckligt.

Och så har jag blivit jättekittlig i gommen. Så jag ryser.

Sturebiblioteket

Idag öppnar ett nytt bibliotek i Stockholm, i anslutning till Östermalms torgs tunnelbanestation, uppgång mot Stureplan. Dagens råd: Gå dit!

Läs mer här: http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=116569

Vaxholm




"Kan inte du..."



Kohagen


Olika


Barr


Ormbunke


Köp Brämhults!

Jag har under dagen kommit på två smakkombinationer som borde vara väldigt goda, om jag bara kan komma på vad jag ska använda de i sen också:

Honung/Basilika

Lingon/Kanel

Fick faktiskt träffar på tasteline och det betyder väl att jag inte kan vara helt fel ute!? Glass skulle kunna vara en sak att smaksätta. Möjligtvis te också.

Riala

Idag på förmiddagen har jag gjort något så idylliskt som att sätta potatis. En fot mellan varje och få in snitsen för att knölarna inte ska studsa iväg. Vi var tio stycken i väldigt varierande åldrar, det gick jättesnabbt, var ganska roligt och vi hann klart precis innan regnet kom. Tyvärr var jag alldeles för jordig och sotig om händerna för att hantera kameran under tiden men ni får tänka barnen i Bullerbyn när de gallrar rovor, typ. Komplett med saft och bullar (som jag dock avstod ifrån).

Just nu är jag i behov av snarare en stor kopp med honung och lite te, än vice versa proportioner, för jag känner mig alldeles förlamad inuti halsen.

Jag känner egentligen för att krypa upp och halvslumra mig igenom hela dagen i soffan framför ett maraton av Lilla Huset på Prärien, men inget sådant visades så nu ligger jag i sängen och tänker på alla rum som behöver städas, alla väskor som behöver packas, alla mil som behöver springas, alla böcker som behöver läsas, men framförallt hur gott jag kommer kunna sova utan det minsta dåliga samvete över att jag inte göra något av allt annat som behöver göras.

Här kommer lite mainstream fejkmacro med mitt nya objektiv (om nu klickar på bilderna öppnas de i ett nytt fönster, större och mindre suddiga):

Nu sitter mitt nya objektiv på kameran och min baby känns hel igen för första gången på länge. Lite större än förr men säkert lika bra (eller bättre). Om jag bara hade ork att gå ut och testa lite innan solen började gå ner =/

Men jag har plötsligt två ställen att vara på och jag vet inte vilket jag vill helst, så jag måste försöka hinna med båda, egentligen innan klockan sju, men det är om två minuter!

Ja, och tänk på att det är fredag idag! Flätor!

NT

Jag skulle inte påstå att artikeln var bra, men den var inte heller så illa som man brukar kunna räkna med. Det bästa var att jag slapp vara med med namn och att man knappt ser att det är jag på bilden.

Sen var det ju olyckligt att faktarutan handlade om MMA den här gången, eftersom artikeln inte gör det. Och de hade egentligen mer bakgrund i att berätta om stämningen och jargongen än om hur vi såg ut i pannan när vi tränade eftersom de försvann ganska snabbt efter att den omtalade musiken sattes igång.

Men helt okej.

Jag är sällan här. Men jag tycker ändå att man ska fästa sig vid saker och människor. I slutändan har man fått mer än vad man inte hade fått om man låtit bli.

(Om det gäller något särskillt, care to share?)

Halv elva på kvällen däremot... not so much.

Kvällens råd: Fäst dig inte för mycket vid saker och ting. Speciellt inte vid människor.

Det blir bara jobbigt. Förr eller senare.

Testar stängt fönster i natt.

Morgonstund har guld i mund

Vaknade 05.21, helt övertygad om att jag hade försovit mig. Klockan måste vara elva minst, åh fy vad pinsamt, varför hade de inte ringt? Vad skulle jag säga om de gjorde det? Men klockan var inte elva, den var 05.21 och jag hade gjort motsatsen till att försova mig.

Dagens råd är att koka gröten på hälften mjölk. Mycket krämigare, mindre limaktigt, precis som jag är uppvuxen med att gröt ska vara. Receptet för en portion havregrynsgröt tillexempel blir då: 1 dl gryn, 1 dl mjölk och 1 dl vatten. Koka upp, slå ner värmen, låt koka ett tag, rör om lite grann och vill du piffa till ytterligare kan du klippa ner lite torkade aprikoser. Då behöver du inte ens söta med någon sylt sen!

"En längtan efter något större"

Smällarna igår måste ha satt sig ganska mycket mer i huvudet än vad jag blev direkt medveten om för idag har mest varit som en seg dimma. Joggingturen med syrran på förmiddagen var inte speciellt angenäm, fast det var perfekt väder och hon hade förvånansvärt bra klipp i stegen, träningskompisar är (som någon annan så klokt sa) guld värt.

Imorse var jag förutseende och väntade med frukosten. Men självklart fick jag ytterligare ett annat besked över telefon så allt drar ut lite till på tiden och mitt låga blodsocker ville bara strypa någon mentalt. Sen tröståt jag lite gröt och vips var risken att börja gråta ganska mycket mindre.

In och ut i bilen hundra gånger i Norrtälje. Hade ingen lust. Låtsades vara intresserad av tvättmedel, trädgårdsprydnader, tapeter och lampor. Le och vara glad. Skoja med dagisfröknar. Somna på soffan efter mellanmålet (måste komma ihåg att köpa annan müsli imorgon). Somna igen mitt i leken efter middagen.

Sen var det ju träning igen. Fick bekräftat det jag känt hela dagen, det är verkligen dags för en vilodag, antagligen helst redan imorgon. Det var mest en plåga att träna idag. Det gör alltid ont att göra fel, det är väl så man lär sig, men idag gjorde det ondare att göra rätt.

På bussen pratade jag med en tjej. Vi kommer nog inte bli kompisar men det var kul gjort av mig. Jag var antagligen grymt irriterande för hon ville säkert bara lyssna på sin iPod och sova eller filosofera och så satt jag där med risigt hår och kanske luktade lite illa. Hon läste Aldrig Fucka Upp så jag kände mig tvungen att tipsa om Liam Norbergs bok Insidan (ja Malin, jag har äntligen läst ut den. Mitt utlåtande är att jag inte riktigt kan hålla med den som sa att den är bättre än snabba cash, jag tycker inte de är jämförbara, inte samma slags bok. Men jag skulle helt klart ha ångrat om jag inte läste den och jag vill självklart pressa Sökarna en period nu igen, det var tider det.) Så skulle jag komma med ett råd en sån här dag skulle det vara "Prata med okända människor på bussen". Men det är ett jävligt råd många gånger. Hade någon av de extrema bussresenärerna gjort det mot mig igår tillexempel hade jag mördat dem med blicken (om jag kunde uppbringa den kraften) eller åtminstone spytt på dem. Bonusrådet är därför "Prata inte på bussen med främlingar som är trötta, kissnödiga och lider av blodsockerfall."

Jag måste börja ha Dextrosol med mig i fickan överallt, frågan är vad min nypåbörjade bok (Den hemlige kocken. Bättre sent än aldrig.) säger om Dextrosol =/

Det är inget fel med att vara spontan, det är fin egenskap och väldigt användbar ibland. Men för den sakens skulle behöver inte motsatsen alltid vara dåligt heller. Ibland ska man inte göra tvärtemot vad man planerat bara för att det råkar bli möjligt. Det kan leda till ett gröngultrött blåmärke på skenbenet, en jäkligt ömmande käke och en bita-ihop-dag som den här. Jag har dock klarat det rätt bra, tills nu ungefär. Jag är svinkall, fuktig i ett rum med öppet fönster, men har inte den minsta lust att hoppa in i duschen (för 5:e gången på två dygn!? :O). När jag väl tvingat mig in i duschen tar jag mig väl aldrig ut därifrån dock.

Nu är det spikat

Nästa fredag åker jag till Malmö, det är efterlängtat och spännande. Jag har aldrig varit i Malmö och min packlista ser ut såhär:

• Tre böcker (en på vägen dit, en på vägen hem och en att läsa lite i medan jag är där om jag får tid).
• Färdkost (måste klura på den).
  
• Träningskläder (Fitness24Seven, mitt nya och redan älsakde gym, har 8 anläggningar i Malmö och jag får ju träna på alla i hela landet, dessutom är det ett bra sätt att se mer av en ny stad att snöra på sig joggingskorna och springa en runda).
• Kamera (vilka "måsten" finns det när man besöker Malmö, vad borde man absolut se? XD)
  
• Ett glatt humör and a flexible mind.
  

Det är allt man behöver! Och en tandborsta kanske, men det kan man annars köpa på 7Eleven.

Om en halvtimme ringer min matklocka. Lagar nog till en soppa idag. En spännande minestrone?

Trots att det är drygt att ladda upp bilder som Jonna påpekat så känner jag att dessa bilder borde nå bloggen.

Det är min dag. Beyond Retro(A). Inget jobb^^. Världens skööönaste skor, "som att gå på månen!" Ett antal spexoutfit. Får se vad det blir imorgon.

Dagens råd

Nu får Malin lite konkurrens.

Dagens råd: Var alltid beredd på att du kan få något i huvudet.

Jag råkade smälla igen en kökslucka i huvudet på min lillebror. Det ledde till ett ögonblicks aggression och en smärtande biceps men indirekt också till inspiration till ett roligt videoklipp, eller kanske tillochmed ett kapitel i en roman (alltid).

Tänk dig att du är på stan och där står någon med en reklamskylt. Men det är ingen vanlig reklamskylt, det är faktiskt inte en reklamskylt alls, utan en skyllt där det rätt och slätt står "Var alltid beredd på att du kan få något i huvudet". Du läser, kanske lyfter lite på ögonbryner men fortsätter att gå. Du har antagligen börjat ana vart det här är på väg, och du har alldeles rätt. Plötsligt sträcker en mötande främling ut handen och, ja just det, klappar till dig lite för hårt i huvudet. Du vänder dig hastigt om, främlingen har redan försvunnit i mängden men i ögonvrån ser du reklamskylten igen. Var alltid beredd på att du kan få något i huvudet.

Jaha!? Jättekul! Tänker du. Verkligen moget. Men du kan inte göra så mycket mer än att gå vidare. Antingen har du nu en lite surmulen uppsyn, eller så har du humor och då är du faktiskt lite gladare än du var innan. Otippade skojigheter som den där är sånt som inte händer varje dag men som sätter lite guldkant på tillvaron. Eller hur? Och tänk vad folk kommer skratta när du berättar. Inte för att verkligheten är en dålig historia i sig, men du börjar genast fundera lite halvhjärtat på vad du kan lägga till för detaljer för att det ska gå hem ännu mer på festen, du kanske tillochmed fnissar lite för dig själv över din egen geniala kreativitet. Men det skulle du nog inte har gjort för i just det ögonblicket så landar en apelsin framför dig på gatan. Det tar ett tag innan du inser att den hamnade där genom att först studsa på din panna. Och vad gör du då?

Tar du upp apelsinen? Stirrar du på den i hopp om att den ska gå upp i rök? Eller du kanske hellre är av den naturen att du vill att den ska förvandlas till en... giraff? Försöker du diskret se dig omkring för att ta reda på vart apelsinen kan ha kommit ifrån eller ställer du dig och ropar för fulla lungor att den skyldige ska träda fram i ljuset? Börjar du känna dig lite paranoid och eftersom ingen annan verkar lägga märke till vad som händer? Det kanske inte riktigt har gått så långt ännu? Oavsett hur du reagerar så måste du förr eller senare fortsätta, du har ju antagligen ett mål, låt oss säga att du var på väg till bankomaten, eftersom kortläsaren på 7Eleven inte fungerade idag.

I bankomatkön har du nog börjat smälta det som hänt och har kommit på några naturliga förklaringar. Du sov ju så dåligt i natt och din fantasi har ju alltid varit lite för vild för ditt eget bästa. Du föreställde dig helt enkelt ett roligt scenario och visualiserade det så pass bra att du nästan trodde det hände på riktigt (om du plockade upp apelsinen i förra sekvensen kan det kanske bli lite knepigt att förklara bort varför du har en apelsin i handen nu om allt bara hände i ditt huvud, men man kan ju inte alltid lyckas perfekt).

Men du har väl inte glömt reklamskylten? Bra! Då hade ju allt det här hänt i onödan, meningen var ju att du skulle lära dig något. Var alltid beredd på att du kan få något i huvudet. Så för att testa dig en gång till råkar självklart den jättelånga snubben bakom dig i bankomatkön snubbla (på en apelsin?) och plantera sin strut med mjukglass i bakhuvudet. En kladdig men ganska effektiv läxa, visst? Var alltid beredd på att du kan få något i huvudet. Annars kan vi fortsätta lite till, tills det verkligen har fastat, det finns oändliga variationer av hur du kan få något i huvudet. Om du går under en bro kanske det kommer ett ägg flygande från himlen. När du kommer tillbaka till 7 Evelen kanske kassörskan är på dåligt humör och slår till dig med gårdagens baguette. Det kan lossna en kakelplatta från väggen ovanför spegeln när du ska pudra näsan. Och så vidare. Du fattar vinken. Upp med garden. Var alltid beredd på att du kan få något i huvudet.

All-Style Open

"Hela helgen" har snart gått, jag och Tor har bara en springrunda kvar tillsammans för den här gången, kanske två. Vet inte om jag ska ta den nu på en gång eller i eftermiddag, det beror ju på om det blir någon söndagsträning på klubben. Känns lite tveksamt med tanke på gårdagens fighter. Det är ganska ofattbart hur organisationen av All Style Open kan misslyckas med så mycket, varje gång, speciellt efter att ha erfarenhet från över trettio tävlingar i ryggsäcken. Men man ska väl tacka och vara glad över ingenting antar jag eftersom det är den enda tävlingen som finns!?

Apropå gårdagen iallafall så är det sanningens ögonblick nu när jag ska titta igenom bildskörden på datorn. Tråkigt att det blev lite struligt i slutet av dagen så jag inte hann ta fler bilder just när jag började få in snitsen. Idrottshallar har jäkligt svårt ljus.

Det är faktiskt jäkligt drygt att ladda upp många bilder här på blogger.com, men jag vet inte någonstans det är bekvämare heller så jag får väl fortsätta trilskas. Ingen fröjd att ladda upp 48 bilder när det bara går att ta fem i taget och det dessutom alltid blir fel minst två gånger (eller tre, fyra, fem) och sen inte fungerar i slutändan iallafall. Så det blev ett torftigt inlägg det här utan bilder. Jäkla skit.

Time Laps Photography

Hur orkar man?

I'm Wide Awake it's Morning

Belöningen för alla timmar i bil igår och att jag är så jävla bra på att hitta är att jag har en trogen träningskompis hela helgen.



Tor har varit lite lat på sista tiden och har kommit ut på landet för ett intensivträningsläger, vi började lite mjukt med en långsam morgonpromenad.

Tor fick lunka omkring okopplad och jag fick tid att ta lite kort. Hemligheten bakom ett lyckat fotografi är att stjäla de bästa bildidéerna från andra.