Grön och gul helg.

Im back från en påfrestande helg i Örnsköldsvik. Söndagsångest deluxe, men det är knappt så det tar sig igenom dimman av det där otroliga lugnet man bara kan känna efter att ha spelat 5 hårda matcher inom loppet av 43 timmar. Som ett påtvingat lugn nästan, för om man rör på sig eller tänker för mycket översköljs man av en lite dov, svårbestämd illamåendekänsla. Så man låter helt enkelt bli att röra sig eller tänka för mycket.

Vi har haft så roligt i helgen. Det har varit svinjobbigt, ärligt talat var det flera stunder som jag bara kände att jag ville vara någon annanstans. Men så träffar men en kompis från den gamla goda tiden, eller sätter man den där tacklingen, passningen, får en uppriktigt menad klapp på axeln for a job well done och känner att man faktiskt förtjänar det, äter en bit lakrits eller två, lägger sig på golvet och skrattar åt saker man egentligen är för gammal för, eller bara falsksjunger och fuldansar i omklädningsrummet. Och så var allting värt det igen.

För mig var det dessutom sjukt viktigt att få göra något sånt här just den här helgen, jag förstod inte det innan bara. Men girls, it ment a lot to me! Även om alla kanske inte är "friends for life", så är ni oslagbara "friends for now" och såna ska man också ha!