Sjung med mej

Just nu känner jag egentligen mest att läsa är vettigt, skriva är bland det dummaste någon levande själ någonsin kommit på. Läsa går bra, det har jag gjort idag (Mister Pip som för övrigt avslöjar hela handlingen, och slutet, i Great Expectations som jag såg fram emot att läsa. Grymt besviken över att veta vad som händer.)

Går bra ja, ja även om boken inte var speciellt bra så är jag ledsen över att den är slut, eftersom det betyder att jag måste skriva om den och att jag måste börja (och avsluta) min diskussionsuppsats som jag inte kommer någonstans med.

Igår sjöng vi barnvisor i över två timmar, och jag gjorde insikten att barnsånger är såna man kan sjunga även om man egentligen inte alls kan sjunga. Det är fint tycker jag, för då kan alla sjunga för sina barn.

Nu ska jag göra mig en kopp av vaniljteet som jag sällan unnar mig, eftersom det börjar ta slut, det enda teet jag dricker med mjölk och det dyraste te jag någonsin köpt. Sen ska jag stänga dörren in till köket så jag inte hör hur roligt pojkarna har och försöka vara produktiv.

Kom och hälsa på!