Som så många gånger förr, så bröt jag ihop och tog mig samman, allt inom loppet av ungefär 3,3 h. Och "sammantagandet" av mig själv resulterade i att jag blev klar med en uppgift i allra sista minuten. Typ.
Så, efter minsta möjliga ansträngning, anser jag nu att min fallpresentation är i inlämningsbart skick, och titeln är som rubriken lyder i detta blogginlägg: Vikten av Coca Cola.
Så, nu är ni bra nyfikna va?
Bra. Tack. Och bock. Då känner jag mig uppskattat och speciell.
Hade jag själv fått välja hade den såklart hetat Vikten av Pepsi. Men nu var nog den här patienten inte Hammarbyare, och jag kan ju inte fabricera den enskilt viktigaste informationen från hela samtalet, bara för mitt eget nöjes skull.
Dokumentet är nu sparat och klart inför morgondagens överlämnande, och jag kan lugnt återgå till att bryta ihop.
2 comments:
Skönt! Jag önskar jag kunde komma på någon bra titel till min patientfallsdokumentation. Din blir man ju sugen på att läsa.
Mejla det till mig då, så kanske jag kan komma på nåt? Jag gör ändå inget jag borde göra, så jag kan lika gärna göra något annat.
Post a Comment