Jag kan inte säga att jag glömt hur det känns att vakna med känslan av att jag är smått sönderslagen, det såg ju sängen till, man blev lite mörbultad bara av att titta på den. Däremot hade jag nästan glömt att det under andra omständigheter (att jag sparrades igår och faktiskt ÄR sönderslagen) kunde kännas så bra att vakna med exakt samma fysiska förnimmelser.
Nu: Dags för lite "roadwork", som Ippo skulle ha sagt.
No comments:
Post a Comment