Lägensedan jag saknade någonting så spontant som jag saknade kvällsfika hos Jonna i Riala nu när jag kom hem från träningen. Kändes inte alls roligt att komma hem till ett släckt och sovande hus, få plocka fram lite mackor själv att jag inte ens orkade göra mig en kopp te, en ensam kopp hade det blivit. Rosten fungerade inte heller. F*n, jag är död utan den! Jag ringde en toque och skickade ett förklarande sms, Jonna och Madde har säkert kvällsfika just nu så jag hoppas de tänker på mig.
Låter väldigt dystert, är absolut inte det. Jag är på förvånansvärt bra humör för tillfället. Mer nostalgisk faktiskt, kvällfikat i Riala med mig där lär inte hända var och varannandag i framtiden. Det var en period, precis som mycket annat här i livet.
Fast vissa perioder kommer igen, som t.ex. "trade-perioden" den utspelar sig titt som tätt i Ledinge. Jag skrattade när jag tänkte på det idag, alldeles nyss. Blev tvungen att förklara för Teresia och hennes mamma vad vi egentligen höll på med.
1 comment:
Vi saknar också kvällsfika, fast våra middagar är ju lite så ibland, men jag (Jonna) saknar typ att komma hem till att lillebror har fixat te och mackor. Och Madde vill ha Skogaholmslimpa.
Kvällsfika i Riala behöver ju inte ha inträffat för sista gången, kanske bara behövs lite mer planering i framtiden. För tillfället är det dessutom lättare för dig att få vara med om det än för mig. Felix kan behöva en tillblick av sin storasyster, och mamma saknar säkert dig lika mycket som hon saknar mig.
Post a Comment