IKSU?

Jag har beslutsångest och den är extremt jobbig. Just för att den är så obetydlig. Jag hatar det.

Tjorv

Idag lånade jag ut min penna, men jag glömde få tillbaka den och kommer inte ihåg vem som hade den sist. Det är sorgligt. För jag gillade verkligen min penna. Den är dyr, svår att få tag på och jag har ju en livsförbrukning av 0,9-stift så känns lite onödigt att inte ha en penna. Dessutom var det den enda blyertspennan jag hade med mig, och jag är inte tillräckligt bra på kemi för att svara på övningsuppgifter med bläck.

Jag känner mig lite tråkig men jag orkar inte vara social nu, så jag skyller på allt jag måste plugga men sitter mest och nöjesgooglar och väntar på en lagom tid att gå ut och springa. Hade "vilodag" igår men det känns inte eftersom den blev "förstörd" av någotslagsmigrän. Men var ofantligt skönt att vakna utan huvudvärk.

Hämtade frukost och käkade i sängen medan jag sträcktittade på hela veckans avsnitt av halvåttahosmig. Blivande lördagstradition kanske...? Bestämde mig för att jag ville ha omelett till lunch och gick ut för att storhandla (Ja vill ha ICA) Tog en sväng förbi både Kjell och Clas först och utökade min lilla prylfamilj med en webkamera (med inbyggd mick) så nu kan man Skypa mig obehindrat.

Egentligen mår jag inte alls bra idag (heller), men jag glömmer bort det hela tiden. Och det är väl huvudsaken.

Måste köpa toalettpapper. Det kan ju vara en av de t r å k i g a s t e grejerna i världen att köpa.

I can see you in the mirror.

Hear it in your smile,
see it in your laugh.
Feel it in the reflection.

Balanserar reaktionsformler

Idag tappade jag mina vantar på vägen, men jag har bara ett par så jag gick tillbaka och plockade upp dem.

Jag glömde min förberedda matlåda hemma, men jag åt en jättegod pastagratäng till lunch istället och så slapp jag laga middag.

Jag upptäckte att jag helt missberäknat min personliga mjölkåtgång (eller glömde kolla datumet när jag handlade), men det gör ju bara att jag nu kan dricka mjölk som törstsläckare ett par dagar.

Kemin är precis vad man kunde begära och vänta sig, så det finns ingenting att anmärka på den här dagen.

Möjligtvis att det inte verkar bli någon gruppkonferens på msn. Men då hinner jag ju med att plugga lite kemi (yeey) och kanske ringa mamma.

Idag fick jag för mig att jag skulle lära mig hela periodiska systemet. För det onödiga vetandets skull. För onödigt vetande är det bästa vetandet.

Sen sa någon att det var bra om vi kunde namn, kemisk betäckning, grundämnesnummer och elektronstruktur för de 20 första. Att de 20 första räckte. Då kändes allt plötsligt otroligt jobbigt och min känsla av att inte veta vad jag gett mig in på blev lite stark ett tag.

Det är (inte) okej^^

Jag har inte gjort något så spännanade som att flytta, eller ens åka någonstans. Jag bara drömmer. Jag tror Amanda kan ha gjort min dag värd att ta sig igenom eftersom hon lovat att prata med sin mamma som känner ett par i Österrike som visst, iallafall tidigare i år, ville ha någon svensk tjej som kom ner och jobbade på deras pensionat. Jag är såld! Men det innebär att jag måste vara vaken tills åtminstone 6. Det är värt det trots att min kropp säger "SOV!" var tredje halvminut. Så går det när man inte kan sova mer än 5 kvartar i timmen.

skolgatan 92

Idag har jag orkat vara vaken ända till tio i nio, så det går framåt. Men imorgon kan det börja gå bakåt igen.

Idag har jag lärt mig att man brukar säga att en joggingtur är det bästa sättet att lära känna en ny stad, och förundrats över att jag aldrig hört det förut. Jag började med att räkna björkar men slutade efter att ha kommit till 306 på mindre än en halvtimme.

Jag har hittat både Frasses och Max hamburare, så nu känner jag mig trygg och hemma. Och ska se om de har någon fruktskål på Lagerhaus, om jag hittar tillbaka dit igen. För jag behöver en fruktskål. Jag behöver också en tandborste, har någon annan någonsin lyckats ha av sin tandborste mitt på skaftet under själva tandborstningen?

Planet i måndags var lite försenat men landade iallafall i rätt stad. Jag fick en flygplanskompis, som fyllde år samma dag, men som jag inte vet vad hon hette. På andra sidan om mig satt en tant från Rådmansö som ville prata om Rialas vargpar. Hon verkade se lite dåligt och använde sina händer väldigt mycket.

Jag var först lite rädd för busschauffören men han visade sig vara skitrolig. Honom skulle jag gärna åka med igen. Packningen var inte så jobbig att släpa på som jag kunde ha befarat om jag hade haft någon ork att befara saker. Att hitta TILL universitetet var inte så svårt men att hitta PÅ universitetet var värre. Det gick till slut och medan vi väntade på att bli insläppta i salen bestämde jag vilka som skulle bli mina homies. Ja, endast baserat på utseende. Hittills tror jag det går bra.

Allt det här och kanske lite till hade jag tänkt skriva på vykort till några av er. Men nu antar jag att det inte blir så då.

Min roomie, som jag knappt träffar eftersom vi går om varandra och mest möts i dörren och försöker ställa kvalitativa frågor så vi ska bekanta oss med varandra på den lilla tid vi verkar ha gemensamt, berättade just att jag var väldigt bra på att skriva mail. Och att jag inte behöver låtsas vara ett Star Trek-fan, för han är inte det heller. Skönt. För jag tänkte faktiskt titta på Dollhouse ikväll istället för att plugga Star Trek. Live long and prosper är tydligen allt man behöver känna till så jag får väl tacka Agnes här. Tack Agnes (läs David Copperfield och bestäm dig för att du är döpt efter miss Agnes Wickfield, hon är typ perfekt).

Jag kontrade med att berätta att squash sägs vara en av de största dödsorsakerna för medelålders män med kontorsjobb. Och att jag inte visste sanningshalten i det påståendet men att det vore ganska kul om det var så. Jag tror det gav ett gott intryck.

Det här är ganska mycket som när jag åkte till Västerås. Fast för tre år istället för två dygn. Och utan kudde.

Svar

Jag somnade tidigt.
Vaknade sent.
Somnade om för länge.
Fick bråttom iväg.
På tom mage.
Glömde telefonen hemma.
Laddaren på jobbet.

Tillochmed spindelnäten är frostvackra.
Det känns skört.

Men jag har inte riktigt fått nog.
(Och minneskortet var inte heller med.)

Vem vill ärva mitt busskort?

Reducerat månadskort, giltigt till 27/1. Tillgängligt från kvällen den 17:e. Bortskänkes mot avhätmning.

Vad/vem är Danbofenomenet?

It's all over Flickr och jag fattar ingenting. Googlade men allt jag hittade var texter om ost, och ännu fler bilder på den lilla rackaren. Lånade en härifrån: http://saiogaman.deviantart.com/art/

En dag i taget,

och det här taget gick det viste inte så bra, det där med att sätta gränser. Så snart stressar jag iväg till västerort. Andra sidan jävla jorden.

Inte har jag hunnit vara ute hela dagen heller som jag ville. Men jag har hunnit sitta vid datorn och betala de 349 kanske mest livsavgörande kronorna i mitt liv. Lite väl oberörd över detta dock. Försökte bli mer pepp/nervös/föräntansfull/spänd genom att skicka iväg ett sms som låtsades vara just dessa saker. Det funkade inte så bra.

Känner mig fortfarande eländig av samma anledning som igår. Och lite värre eftersom jag sov värdelöst och drömde förvirrande saker.

Och så var man bonuskund på Ybuss också. Kan vara bra. Var 11:e resa gratis. Som om jag ens kommer åka så många gånger? Jo kanske under hela mitt liv.

Edit: skoja bara. Inte ens då faktiskt. För de kör visst inte till Kalix.

Vad ska man med ett huvud och en mage till egentligen? När det bara gör ont ändå?

Ge mig vatten och mörker och värme från en ullpläd. Helly Hansen-pyjamas?

Känner mig otroligt eländig.

Psychology of hunger

När vi äter kolhydrater höjs vår serotoninnivå. Serotonin är ett hormon som har lugnande effekter. Råttor som utsätts för stress finner det mer belönande att äta kakor/godis än annat ätbart, och än ickestressade kontrollråttor.

Så tänk på det nästa gång du blir sötsugen. Det måste inte vara det men det kan vara det. Sätt dig ner och gör andningsövningar en stund/ta en promenad/träna/tänk på något roligt/skratta i goda vänners sällskap istället. Det höjer också serotoninnivån. På ett betydligt hälsosammare sätt.

Ooh, jag såg Enough igen häromdagen (tack vare att Malin hjälpte mig med titeln så jag kunde hitta den). Och den var precis så bra som jag så gärna ville minnas att den var. Även om det var J-Lo och inte Halle Berry som spelade Slim.

Se den. Och se Generation Kill när ni ändå håller på (ja det finns en (inte alltför uppenbar) koppling, men även om det inte fanns det så borde ni se dem båda).

Nu skulle jag vilja påbörja en nedräkning. Måste bara ordna lite logistik först...

I said no,

and gave myself tomorrow of.




1,6k...!?

Jag har avtrycket från en tablett kvar i strupen när jag sväljer.

Narcoleptic..

Ligger på golvet i hallen och är passivt desktruktiv.

Jag vill bara explodera, lite till och lite mera...

...På alla håll och alla kanter, på alla sätt och hela tiden.

Så nu har det alltså varit den 18:e. Såg mörkt ut i morse men jag hade fan inte gått upp mitt i natten och åkt en buss utan fungerande värmesystem för att få ett "nej, jag beklagar". Så nu är det äntligen över.

Eller nja, egentligen börjar det väl bara om. Men jag hinner nog tina upp, andas ut (=jobba 24 timmar) i helgen och sedan kanske ha både jul och nyår innan jag tar upp tentaångesten igen? Är det okej?

Inte för att jag ser fram emot högtiderna så mycket. Jag vill att Meja ska öppna paketet som innehåller min nya förälskelse. Men för mig själv så kan det nästan lika gärna vara. Bara jag får åka pulka och skidor och titta ut varje morgon och se snö, tills den morgon jag vaknar upp och är less på det!

Jag har fått två julklappar och det räcker bra för mig. Speciellt eftersom de är så jävla bra! (Tack Malin och Kansliet).

Nu när det inte finns något tvång känner jag tillochmed för att läsa chapter 3, bara för kunskapens (den inre motivationens) skull.

Communication Breakdown

En samling människor är inte alltid en grupp,
och en grupp är inte alltid ett lag,
men ett lag är alltid en grupp,
och en grupp är alltid en samling människor.



Så, nu vet ni också det, så kan vi undvika "the curse of knowledge" (=att man har en tendens att utelämna basic information eftersom man tro att alla man kommunicerar med känner till samma saker som man själv, ser det ur samma vinkel och har bildat sig samma åsikter).

Att kunna lyssna anses vara den viktigaste egenskapen för att kommunicera effektivt. It's not what you tell them - it's what they hear. Vi får mycket skolning i skriftlig och muntlig framställning men hur är det "lyssning" på den fronten? Den vanligaste orsaken till att ett budskap inte går fram som det ska är att båda parterna helt enkelt antar att felet ligger hos den andra parten, och alltså låter bli att rätta till sina egna misstag.

Det är intressat. Intressant. Intressant. Nyttigt. Säkert. Men jag orkar inte bry mig. Ord in och ord ut. It's in the eyes of the beholder, a matter of opinion. Okej, så jag kommer dö tio år i förtid för att jag inte är aktivt religiös? Jag borde meditera 20 minuter om dagen. Öva på att andas. Fokusera på ett ord. Hushålla med mina fyra sorters energier. Informationen går fram som fullständiga och förståeliga meningar. Men vem tillämpar någonsin något de lärt sig i skolan? Förutom de rent praktiska kunskaperna, som hur man lagar plättar eller tillverkar ett batteri?

(Bam-Bee)

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse.

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you.

Jag har tänkt på den här grejen ett tag.

Jag tror att jag skulle vilja ha en smokinggördel... inte för att jag vet exakt, eller ens ungefär hur det skulle se ut, eller vad jag skulle ha till, men det skulle kunna vara ganska coolt.

Men mest vill jag åka pulka. Och skidor. Längdskidor. Första riktiga snön gör mig som vanligt överlycklig. Och synisk. Den kommer ändå inte ligga kvar över jul?

Jag är odiskutabelt i dålig form. Förbannat dålig form. Och det tär på mig. Men det verkar bara bli värre för varje träningspass. Jag har slut idéer på vad jag ska göra för att känna mig vid liv igen. Jag har slut på idéer vad gäller mycket annat också. Men det, som så mycket annat, är nog bara en bieffekt av, just det, min dåliga fysik.

Sitter och kollar på UR-program i natten, det handlar om konst och manlighet och ryska samer och utfällbara sommarstugor.

Påminner mig om Kalix. Det enda som saknas är sämre bild och en säng som knarrar lite.

Nu har jag suttit och "vattenstämplat" All Style-bilderna ända sedan jag vaknade och jag håller på att bli galen. Det finns säkert något defaultsätt att göra det. Men jag kan inte komma på det.

Och jag borde plugga istället :/ Som vanligt.

All-Stil Öppet Tjugo

Nu ska jag och min kamera iväg till Solnahallen och möta Malin, för att titta på tjejer och killar som slåss.

Insomnia,

I just dont have the time. Eller energi. Orkar inte somna. Finns så många andra saker att göra, men jag kan inte komma på vad, så jag är rastlös. Och ensam.

Thank you internet,

for keeping me alive *** awake (menar jag förstås)

De kallar den här för en necessär med ugglor, "en söt och färgglad necessär med gröna små ugglor" för att vara exakt. Jag tycker mer det ser ut som spetsade mördarkatter. Inte så sött kanske.

Följande skulle dock vara kul att ha. Just for the having of it:

Only Bluebox.se alone räcker lååångt in på en vända-på-dygnet-natt (med lite hjälp av hembakt pizza, scrubs, how i met your mother and ULTIMATE FIGHTER).

I could use one of these...

... a neckless to remind me I cant allways do everything all the time. And it's looks badass too!

Om himmelen och jorden är gifta, vad händer om de vill ta skiljsmässa?

Jag har sovit i 4 timmar. Men det hjälper visst inte mot dagens migrän, det är dessutom tredje dagen i rad. Förbannade. Jag behöver sömn!

Nigella Lawson

Jag vill prova det här receptet, men med LIME. It think lime is my favourite citrus.

Den är dessutom både gluten- och laktosfri. No butter/milk and grinded almonds instead of flour! Divine!?

Originalet är en "Clementine cake" enligt receptet nedan (du hittar den också på länken ovan)

INGREDIENTS

4-5 clementines (about 375g total weight)

6 eggs

225g sugar

250g ground almonds

1 heaped teaspoon baking powder

METHOD

1.	Put the clementines in a pan with some cold water, bring to the boil and cook for 2 hours. Drain and, when cool, cut each clementine in half and remove the pips. Dump the clementines - skins, pith, fruit and all - and give a quick blitz in a food processor (or by hand, of course). Preheat the oven to gas mark 5/190ºC. Butter and line a 21cm Springform tin.
2.	You can then add all the other ingredients to the food processor and mix. Or, you can beat the eggs by hand adding the sugar, almonds and baking powder, mixing well, then finally adding the pulped oranges.
3.	Pour the cake mixture into the prepared tin and bake for an hour, when a skewer will come out clean; you'll probably have to cover with foil or greaseproof after about 40 minutes to stop the top burning. Remove from the oven and leave to cool, on a rack, but in the tin. When the cake's cold, you can take it out of the tin. I think this is better a day after it's made, but I don't complain about eating it at any time.
4.	I've also made this with an equal weight of oranges, and with lemons, in which case I increase the sugar to 250g and slightly anglicise it, too, by adding a glaze made of icing sugar mixed to a paste with lemon juice and a little water.

Now I'm of to West Ridge, i en hyrd Volvo V50. Ooch, har jag en aning om vad jag håller på med?

Kontrollte

Håller på att lära min pappa "surfa med flikar".
Ctrl+T, Ctrl+T, Ctrl+T
Öppna länk i ny flik.
Mycket mer överskådligt.
Du kommer förstå fördelarna när du vant dig.
Joo, det är samma i Explorer men Firefox har andra fördelar.
Titta, jag ska visa. Prova!
Ctrl+T, Ctrl+T, Ctrl+T
Arkiv - Öppna ny flik eller Ctrl+T

Blir förvånad över hur övertygande jag låter, säljande. Jag brinner inte så mycket för frågan som jag får det att verka. När skulle jag ha haft tid att bli en sån nörd?

Det har jag inte. Jag är fortfarande kass på elektronik. Eller inte elektronik, sånt är fysisk och tekniskt det kan jag fatta. Skruva, prova, trial and error, göra fel, göra rätt, förstå. Men program, det är beyond me. Trenden med nedladdning, finns den fortfarande? Jag har en känsla av att dne kommit, dominerat och försvunnit innan jag ens förstått mig på den. Har alltid hellre bett någon annan göra det åt mig eller hyrt den jävla filmen/köpt den jävla skivan.

Men nu förefaller jag alltså vara en datornörd som anser det här vara essentiellt för livkvaliteten, att surfa med flikar. Och sliter mitt hår för att få honom på min sida. Fast jag själv inte bryr mig och ofta irriterat kan finna mig själv sitta och leta mellan ett vimmel av internetfönster. När det är så lätt med flikar!

Kul att prova på en annan roll ibland. (<--- det mina kära vänner vad poängen jag ville komma fram till och inlägget lät inte såhär långt i mitt huvud när jag öppnade en ny flik för att logga in och skriva det)

Ctrl+T, Ctrl+T, Ctrl+T

Dagens...?

Många långa ord
når visst inte riktigt fram.
Improvisera.

Min älskade unge hälsar över telefon att hon vill "viva på hätten med Oanna och Ia", helst den vita såklart, och så glömmer hon inte bort att påminna mig om att man måste ha på sig "nännen" (=hjälmen).

Jag förbannar de där djuren, I do, men jag får väl skylla mig själv. Vart köper man en ridhjälm åt en relativt liten tvåochetthalftåring?

Överlycklig över StoraLiams intresse för musik, inte bara barnvisor eller tråkig schlager som är det enda som brukar gå hem hos barn har jag satt honom på musikskolning och försöker vid varje givet tillfälle spela väl utvalda låtar för att ge honom ett brett, men kvalitativt musikförråd. Han blir alltid lika uppslukad av musiken och bara sitter där tills den är slut eller man stänger av. Det är helt fantastisk. Igår var det Iron Maidens livealbum "Death on the road" som gällde.

Dagens album blev Wilco's Summerteeth från 1999. Jag älskar spår 15, det kanske krävs lite ålder innan han lär sig uppskatta det.

Wilco medverkar förresten i soundtracket till flera sevärda filmer, bland annat de ganska nya "Funny People" och "He's just not that into you" samt "Spongebob the Move" (vilket säger allt).

För alla er med Spotify, samvete att ladda ner eller pengar att slösa på musik rekomenderar jag "I'll Fight" som en första Wilco-for-beginners-låt. Den är catchy.

"Stay tuned, for more hints and tips." Höhö.

Jag har bildat mig en teori om att killar, öh män (båda känns töntigt) norrut är mycket bättre på att uttrycka sig i skrift än killar i Stockholm. Förutom en tidigare nämnd Kalixbo så har jag hittat två nya favoriter (som jag tänker att jag ska börja följa men sen snabbt glömmer bort eller inte har tid för):

Must be thursday... ("titeln" är ett citat ur liftarens guide, så där var jag såld, han skulle lika gärna kunna skriva som en kratta (vilket som av en tillfällighet är exakt hur den stereoya längresöderifrånkillen skriver - alltså inte alls))

Vardagsdialektik (äh jag förbrukade mina ord i den intrasslade motiveringen till föregående blogg, men den här är riktigt bra, den med, mitt första intryck)

Inget speciellt.

Jag kände mig kreativ. La mig en stund på en spikmatta. Blev rastlös och somnade. Vaknade och tog en springrunda i mörkret. Kylan. Det gick bra. Tills jag spydde.

Gick in och tittade på svenska tv-premiären av Glee. Det var inte så speciellt.

Om jag skulle göra något åt den där kreativiteten nu då.

Jag känner mig kreativ.

Jag är väl inte direkt känd för att vara den som alltid gör något klart innan jag börjar med något nytt. Så här kommer ytterligare en genial (!) spellista trots att jag inte fyllt i alla hål i den förra ännu. Och ja, det är mycket Oasis, den är kanske tillochmed baserad på Oasis. Är det något fel med det då? De råkar vara riktigt jävla bra. Och ryktet går att Liam Gallagher ska starta ett nytt band nästa år.

Jag kallar den "Magic Roundabout", varsågoda att gissa varför om det gör er glada. Det är ju ändå allt jag vill i slutändan. Att alla ska vara glada. Jag gjorde den på kvällen efter dopet. Men det är ingen ledtråd.

Den går väldigt bra att lyssna på när man vaknar, eller innan man går och lägger sig. Lagom takt och humör på de flesta av låtarna för ett joggingpass eller en promenad, eller att ha på högsta volym när man städar. Eller lagar mat. Det blir nog förbannat god mat. Åka buss, tåg, plugga, sträckläsa Slash, eller en annan bok som jag inte kan nämna för att den ska vara en hemlighet ett tag till. Också väldigt passande att lyssna på medan man gör en annan spellista men nog om användningsområden nu, den listan skulle bli längre än själva spellistan om jag fick hålla på. (Och det får jag ju, men jag vill inte).

1) Oasis - Half the world away
2) Marilyn Manson - Tainted Love
3) Oasis - The Masterplan
4) Oasis - Songbird
5) Van Halen - You really got me
6) Oasis - I hope, I think, I know
7) Inspiral Carpets - This is how it feels
8) Oasis - Slide away
9) Mötley Crew - Helter Skelter
10) Oasis - Champagne Supernova
11) The Kinks - There is a new world opening for me
12)
13)
14)
15) Oasis - Live forever
16) The Kinks - I go to sleep
17) Oasis - Asquiesce
18) The Kinks - wait til the summer comes along
19) Oasis - The importance of being idle
20) Oasis - Digsy's Dinner
21) Oasis - Swollen hands blues
22)

Jag fattar inte operant betingning. Så varsågod alla som pluggar till ett prov eller en tenta i psykologi och googlar på den frasen. Välkomna hit, jag kommer inte kunna lära er ett skit.

Och eftersom jag har minst 160 sidor kvar att lära mig. Och jag i snitt läser 4 sidor per effektiv timme... så är jag körd.

Men dopkalaset blev så himla lyckat och det har (faktiskt, med lite perspektiv på saken) varit jävligt kul att förberede, ställa iordning, planera, fixa, baka, bära, städa, sena nätter, tidiga morgnar, så det är värt all studietid jag försakat. Det är värt alla omtentor jag någonsin kommer behöva göra och misslyckas på.

Min ytterst subjektiva men allmängiltiga åsikt är att alla hade trevligt och att Liam satte standarden ganska högt för efterföljande dop både i den här församlingen och i alla gästernas utomstående bekantskapskretsar.

Nu ska jag sluta skryta. Men bara för att jag inte har tid. Vi är värda att få vara stolta och ta åt oss av berömet för vi har världens bästa lilla kille och gjorde ett skitbra jobb som kunde ha kostat över 20.000 att catera (kejtra? :P hata stavningsdilemman på svengelska ord).

Så tack och cred till alla medverkande, stort som litet. Många bäckar små... Varje detalj var viktigt, såväl gäster som spontaninhoppare i kökstjänst.

(Allt detta från mig, och jag är bara faster, föreställ er vad mamma, pappa och Liam känner och sug åt er).

Nu ska jag fortsätta lyssna igenom hela Oasis diskografi och skriva "fusklappar" i min snart färdiga alldeles egna hemmagjorda (av min mamma) Pippi-/Alfredtröja.

Love,

Rocking chair

Waiting for my memories
to come and play

thingsweforget.blogspot.com

Lyssna, tillexempel, på Jonatan Unge. Jag saknar honom den här helgen. Och nästa. Men lördagen den 14:e är han återigen On Air på morgonpasset helg.

Och lyssna även på mig, för jag har en jäkligt bra spellista på gång:
1. Min Hemstad - Säkert!
2. Driving home for christmas - Chris Rea
3. Stena i Stockholm - Perssons Pack
4. Left my heart in Tokyo - Mini Viva
5. Summer Camp del 1 - Las Palmas
6. Fluff (instrumental) - Black Sabbath
7. Nummer ett - Robyn
8. Love - Lars Eriksson och Elin Lars Sigvardsson
9. Du ser ut som jag behöver en drink - Promille 5
10. Nas ne degoniak - TaTu
11. Ridom Ridom - Nordman
12.
13. Summer Camp del 2 - Las Palmas
14. Rap das Armas - Cidinho y Doca
15. Just idag är jag stark - Kenta
16. Truog Glass - Stone Sour
17.
18.
19. Logiskt - Petter feat. Säkert!
20. Calle Ocho - Pitbull
21.
22. Dying in your arms - Trivium
23. Mammas Gata - Promoe, Supreme, Andreas Grega, Timbuktu
24.
25. En liten snubbe -Petter
26. My hometown - Wannadies

Den har allt. Snart!

Ska alltså vara vaken till 03.20 i natt. Vet verkligen inte hur jag ska få sista tre-fyra timmarna att gå. Om dagarna brukar jag ta till powernapen för detta ändamål... men det skulle nog bli lite kontraproduktivt nu...

Skriva hela det här inlägget med bara ett finger tog sin lilla tid. Och var förbannat frustrerande. Så det är slut nu!

Jag har varit på språng hela dagen, har väl egentligen mest haft lust att krypa ner i sängen sedan lunch. När möjligheten äntligen börjar närma sig nästan tolv timmar senare, då kommer jag på det, det brilljanta idén att jag ska vända på dygnet succesivt istället för allt på en gång tills jag ska jobba natt på måndag. Så jag räknade lite (på fingrarna, jag erkänner!) och gjorde upp en plan. En plan som innebär att jag inte ska sova tidigare än 01.30 i natt. Så nu är det bara sätta tänderna i kurslitterturen. Eftersom jag har en jävla tenta snart som jag inte kommer ha tid att förbereda mig för innan eller tid att återhämta mig från efteråt. Förrän om en månad då, men då är det redan på gränsen till för sent att ha börjat ladda om för nästa, den viktiga, tentan.

Så jag skulle behöva någon med väldigt bra ögonmått/känsla, eller precis samma storlek som mig som kan vara min personal shopper. Första dead line är 7 november, något välklätt snarare än uppklätt. Finkläder men inte obekvämt eller tråkigt. Go!

Har slutat med te. Det är redan jobbigt.

Den sista biten hem ikväll var jag så hungrig att kräkreflexen nästan sattes igång av att jag andades. Men samtidigt så kissnödig... som bara jag kan vara... när det är kallt ute, sent och jag vet att jag inte har långt kvar. Sprang från bilen. Dilemma.

Tjafs.

Idag har jag pysslat i fleraflera timmar utan att bli rastlös. Starkt jobbat för att vara jag. Och jag har fortfarande idéer så det räcker. Men blev avbruten och insåg hur mycket av min lediga dag som "slösats" bort så jag blev lite stressad och ville inte fortsätta.

Ska dammsuga, skura, stryka, bädda, tvätta, hänga, fixa, dona, innan mamma kommer hem. Baka 200 drömmar om jag hinner. Plocka höstlöv och lägga på tork.

Luleå vinner.

Jag är sjukt sugen på potatismos.

Passionerad kladdkaka

Mer i min smak än den klassiska grädden är tillbehöret till den här kladdkakan ---> receptet

(Blir besviken varje gång de pratar om fotbolls-vm på sporten. Kan de inte tiga ihjäl det?)

Jag har tänkt skriva ett inlägg.
Jag har tänkt skriva två inlägg.
Jag har tänkt skriva tre, fyra och fem inlägg.
Jag skriver det sjätte inlägget och nu ska jag sova.

Idag kan vara dagen då jag ändrade uppfattning om Facebook. Positivt alltså. Vi får see.

I natt drömde jag:

Att mitt betalkort inte fungerade, att 500g smör kostade 750 kronor och att man kunde beställa mat på internet så att nästa gång man öppnade kylskåpet fanns det där. Inget av det här var konstigt, i drömmen. Det konstiga var istället att varorna hamnade på olika ställen varje gång och att om man hade kylskåpsdörren öppen medan man beställde så fungerade det inte.

Vad kortet överhuvudtaget hade med saken att göra vat jag inte, eftersom jag uppenbarligen kunde betala ändå. Men det var ändå liksom en viktig komponent, i drömmen.

Tolkning?

Om jag hade pengar:

Rum ledigt i lyxkollektiv i Stockholm

Uthyres av Wiktor. Insänd 30 september 14:00. Ta bort, ändra, förnya din annons.

Månadshyra: 6 100:-	Antal rum: 7	Plats: Vasastan/Norrmalm
Bostadsform: Bostadsrätt	Boyta: 54 m²	Gatuadress: -
Typ: Lägenheter, Uthyres

Vi söker en ny person att dela vår 208 kvadrats, 7 rums patriciervåning på Sankt Eriksplan med.

De gemensamma rummen i våningen är nyrenoverade och fräscha samt även det rum som är ledigt nu. Vi har ett bibliotek med 40 löpmeter böcker, två bekväma läderfåtöljer och en helkroppsspegel. Salongen innehåller en 2,5 meter bred bioduk, projektor och 150 kilo tysk kärlek i form av 6 högklassiga högtalare, en öppen spis som vi gärna eldar i och snart 7 meter nya soffor i läder. Den åttkantiga matsalen innehåller ett bord för 10 personer och vill man kan man käka 30-40 pers med lite extra bord. Badrummet innehåller både toalett, duschkabin och en bubbelpool samt tvättmaskin och torktumlare. Vi har en gästtoalett och ett extra duschrum. Köket är rymligt med ett bord för sex personer.

Vi har dragit ett lokalt nätverk i lägenheten och har även trådlöst nätverk som är kopplat till vår 40/10 Mbits Bredbandsbolaget-uppkoppling. Vi har en städerska som kommer en gång i veckan. Det finns ljudanläggningar förutom den maffiga i salongen också i matsal, bibliotek och kök som alla kan spela musik från det gemensamma musik-arkivet.

Lägenheten ligger 30 meter från Sankt Eriksplans tunnelbanestation med buss 3, 4 och flygbussen samt Karlbergs pendeltågsstation runt hörnet. ICA 2 meter ifrån porten och SATS senaste gym ett kvarter bort.

Du skall trivas med att bo tillsammans med andra, inte välja det här boendet på pris (smakar det så blir det inte helt gratis) och vara openminded.

Hyran för rummet är 6100 och det är 21 kvadrat med en ingångsgarderob. Men man delar ju på hela lägenheten så i princip så får man ju 54 kvadrat per person om man delar det rakt av men det känns ju mycket, mycket större.

Ovanpå hyran betalar vi 900 per månad för städning varje vecka, el och bredband.

Hör av dig med en kort beskrivning av dig själv och varför du vill bo just så här.

De här är egentligen olika tillämpningsstrategier för hur man ska handskas med stress/motgång i idrottssituationer, men jag tycker de går att applicera rätt bra på det vardagliga livet också:

Smile when you feel tension coming on: Det är svårt, om inte omöjligt att var arg eller upprörd när du ler. Ett leende tar udden av det stressiga i situationen, so you can forget about the pressure, enjoy the situation and have fun.

Slow down, take your time: Om du är arg eller frustrerad börjar du göra saker snabbare, men med mindre precision. Det är oftast lönsammare att varva ner och göra rätt från början.

Stay focused on the present: Att tänka på något som just gick fel, eller oroa sig över vad som kan gå fel härnäst, ökar risken för att det ska bli just fel. Om du tänker på vad du gör och ska göra just nu, ökar chansen för att du gör just det.

Come prepared with a good game plan: De två faktorer som framkallar stress är krav och ovisshet, gör vad du kan för att förebygga det senare genom att planera för olika situationer som kan uppstå i förväg. Om du vet vad du ska göra slipper du ta jobbiga beslut i redan pressade situationer.

Något sånt =D Post It-illustrationer, någon!?

Det kom ett sms:

"Dialessli. Googla det. Om du kan. Det fanns massor av söta saker."

Efter en del googlande kom jag fram till att det kanske var Di Alessi jag skulle googla på. Och ja, då fanns det en del sött. Lily Pond Sushi Set blev genast en favorit:
Och förresten, jag kan ju ingen italienska, men jag tror agrumi har något att göra med citrus, inte avokado. Tyvärr.

Learn a new word today:

Jag sprang precis Kungsholmen runt, nu blöder jag näsblod, är slemmig i munnen och funderar på att inte duscha eftersom jag ska träna igen om några timmar.

Jag skriver det här... för att... det är väl sånt folk vill veta? Att jag blöder näsblod...

Det är ju faktiskt... väldigt intressant. Nästan lika intressant som vad jag har på mig.




(För att faktiskt skapa något som helst läsvärde på det här kan jag flika in att det finare namnet på näsblod är epistaxis.)

illustrationscred till: http://thingsweforget.blogspot.com

Saker jag läser när jag egentligen borde läsa min kurslittertur:

Fegon - Han är tillbaka!

Ingrid Elina Johanna - Mer från Kalix =)

Post-it notes left to their fate in public places - Trevligt sätt att sprida lite visdom i vardagen. Någon talang som vill börja med det i Stockholmstrakten? Pleeease!?

En blogg med råd för vilsna själar - Såklart. Det var ju min idé ;)

Matvett - Mycket matnyttigt, och annat nyttigt också.

Sportbloggen - Hur många gånger jag än framfört mina, hm, negativa åsikter om Norrtelje Tidning... hur ska jag annars hålla reda på allt, som ingen annan skriver om?

Sossia - För att det är min kusin.

Psychology

Blunda och föreställ dig ett argt ansikte. Inte en specifik person, bara ett ansikte med arga drag.




Var ansiktet en man eller en kvinna?

Idag är det torsdag. Vilket definitivt inte innebär att veckan har gått fort, men som åtminstone betyder att helgen snart är här. Helgen då jag behöver plugga 10 timmar om dagen eller mer. Underbaart.

Just hemkommen från en PT-session (kan man säga, för det låter glamoröst). Är Disneydags, Superstars och I Want to Work for Diddy det vassaste TVn har att erbjuda? Så blir det kanske inte så svårt att välja skolböckerna trots allt.

Måste jag duscha nu? Jag hatar att duscha. Undrar vad det säger om min personlighet, enligt "The Trait Perspective", som är mitt favoritperspektiv just nu:

It's hard to be someone you're not. Or not to be who you are.

Storkok.

Nu har jag hela kylen full med olika matlådor. Ifallatt jag inte får tid att laga mat någon dag. Sen om det innebär att jag får äta chiliconcarne minst en gång om dagen hela veckan, so be it. För stunden ska jag iallafall koncentrera mig på den här lilla anrättningen:

Det är i grunden en broccolisoppa, som piffats till med potatis, morötter, purjolök och lite andra grönsaker och toppats med en klicka creme fraiche och en handfull kryddstekta räkor. Personligen dricker jag gärna vitt till.

Mjölk alltså.

Är det nu jag blir som den där brorsan. Han som stupar i en äcklig soffa mitt i rummet och halft apatiskt ber om en kopp te, men som hinner somna innan den ställs framför honom?

Bensinstopp

Det är ingenting man vill ha. Någonsin. Speciellt inte på jobbet. Jävlar vad man skulle bli mobbad!

Med 14 specialuppdrag kändes det skönt att få beskedet på morgonen att bensinen iallafall skulle räcka. Gott och väl, inge problem! Tackar.

Men längst ut. På den avlägsnaste punkten och med åtminstone hälften kvar började det se kärvt ut på bensinmätaren. Det finns inte mycket att göra i ett sånt läge förutom att lita på sin mer erfarne kollegas ord, hålla andan och köra sparsamt.

Hur tror ni det gick?

När jag väl fick andas ut igen kunde jag tanka i 40,2 liter i en FYRTIOLITERSTANK! Ordet "nära" är liksom helt satt ur sina proportioner, det behövs något kraftigare, ett superlativ. Något mer i nivå med OMÖJLIGT!

Lättnad. Kortisol-, endorfin-, dopamindusch. Lite sugen på att ta tag i kurslitteraturen. Som jag inte har. Just det! Bara vänta och försöka hålla fast den här känslan i två veckor eller så.

Det där honungsteet med tillhörande sällskap skulle ju inte ha suttit fel efter joggingrundan. Måste sticka nu innan jag blir hungrig.

För att inte ha ett jobb så är 5 dagar i rad med jobb ganska bra jobbat kan jag nog tycka. I och för sig är det ena jobbet mitt nu, så det kanske inte räknas som att jag inte har något jobb längre. Men 5 dagar i månaden är inte precis något heltidsjobb. Och till åka Upplands Väsby vill jag nog inte göra 5 dagar i veckan 4 veckor i månaden. 5 dagar på fyra veckor duger alldeles utmärkt då. Men jag har nog bestämt mig för att stark gilla handel, 100% OB är inte dåligt i jämförelse med de 15 som hotel och resturang ger.

Faktiskt

Det är otroligt hur mycket man kan hinna med på en dag.

Snart september

Jag tycker om att det börjar bli höst. Att soluppgången kommer så pass sent att man orkar gå ut och promenera i den. Inte för att jag gör det. Men möjligheter är alltid trevligt. Jag kom inte ut förrän framåt nio, men det är inte så pjåkigt det heller.

Jag började knata på en av mina gamla vanliga rundor runt byn, med målet att rensa tankarna lite. Plötsligt såg jag ett gäng gula kantareller en bit in i skogen, jag plockar inte kantareller för jag blir alldeles för rastlös men när skogens guld bara serveras för mig sådär vore det ju dumt att gå miste om det. Tur att jag hade kameraväskan med mig så jag hade något att lägga svampen i. Det blev ett par deciliter och jag skannade den närmaste omgivningen lite förstrött, men såg inget mer ätbart förutom några halvmogna lingon. Halvmogna lingon och lingonsylt har väldigt lite gemensamt i kulinarisk väg.

När jag ändå avvikit från vägen tänkte jag att jag lika gärna kunde göra det till en terrängpromenad och gena över berget. Jag hade dock beräknat lite fel och kom ut i en hästhage. För min del kändes det inte helt okej så jag vände rakt tillbaka och förlorade mig själv i skogen en stund till. Jag hittade inga mer kantareller, men jag letade ju inte heller. När jag var högst upp på berget igen förde vinden med sig något som luktade så mycket sensommariKalix att jag för ett ögonblick blev lite osäker på var jag var, sedan började kyrkklockorna ringa. Det kunde ju ha varit bra om jag var vilse på riktigt, för då kunde jag ju höra vart kyrkan låg och lokalisera mig lite. Istället begav jag mig i motsatt riktning och det var då jag halkade.

Jag gled genom mossa och dagg, det kändes som om det gick en evighet utan att jag fick något fäste och allt jag kunde tänka på var min kamera. Hoppas den höll, hoppas linslocket satt kvar, jävla svamp som låg i väskan där jag borde ha kameran. Med tankarna på annat håll tog det ett tag innan jag registrerade att jag hade slagit emot något varmt och mjukt och faktiskt stannat.

Där låg ett rådjurskid och sov! Jag försökte finna mig så snabbt som möjligt och sträcktre fram en handfull kantareller till den stackars yrvakna ungen samtidigt som jag tyst önskade att ingen arg mamma skulle komma och trampa på mig. Den tuggade frånvarande och blinkade storögt några gånger men verkade sedan somna om i trygg förvissning om att allt bara varit en underlig dröm. Jag passade på att smyga iväg, lugnt nynnande på något som skulle kunna bli en riktig hit om jag kunde minnas hur melodin gick.

Det var först när jag kom ur de allra snårigaste delarna och skymtade ett andrum i form av en glänta som jag kom att tänka på att rådjurskid antagligen inte äter kantareller. Jag vet inte vad jag trodde att jag skulle få ut av det, men jag vände mig iallafall om och bara några steg bakom mig stod självklart den lilla rådjursungen och glodde på mig med de snällaste och hjälplösaste ögonen i världen.

Vem var det som drömde nu!?

Haha, nä. Just kidding, såklart. Men önskar så smått att något sånt verkligen hade hänt så det faktiskt hade varit värt att skriva om min lilla morgonutflykt i roslagens lingonskogar.


Nu får jag nöja mig med att röra ihop en kantarellomelett till lunch och hitta något att mata min magiska groda med.

Congrats, jag vet vad du ska få nästa år

Jag sitter här och är fullt sysselsatt med att älska mitt hår. Det är så skönt att det är kort igen, även om det gör mig ännu mer lik min lillebror, och det är i synnerhet skönt när det är självtorkat och utan några produkter i.

Och jag är hemma hos mamma, och jag har en filt, och snart börjar fotbollen, och jag fick ett sött tröttsms av min syster, och mina favoritjeans är så mjuka att jag tror jag har mjukisbyxor på mig.

Och Z fyller år idag, och jag har jättefina presenter, men att gå ut sent på kvällen kommer helt enkelt aldrig bli min grej så jag önskar henne en god födelsedag genom att stanna hemma framför TV'n med en kopp te och kanske lite popcorn.


Ledtråd.

Berättelse i Sand

http://existenz.se/out.php?id=15259
Helt galet, helt sjukt och helt otroligt. KOLLA!

Dagens tips:

Ät hembakta bagels och lyssna på Jonatan Unge. Jag avundas alla som någon gång kanske får ha Jonatan Unge som lärare, han är en fantastisk person! Hur mycket jag än tycker om morgonradio och skulle kunna lyssna om på alla tre timmarna på eftermiddagen varje dag så skulle mitt liv vara ofantligt mycket ännu bättre om det fanns separata klipp med Jonatan Unge.

I övrigt ska jag inte göra något mer idag än att ta en bagel till och lyssna vidare.

Couchsurfing?

Jag och Tor har varit på "Hotell Sjöstan" hela helgen och få mat och presenter och sällskap och det har varit en alldeles fantasisk liten minisemester med ett alldeles fantastiskt litet slut. I morse vinkade vi av Tor som skulle tillbaka hem till Ekerö efter sitt träningsläger hos mig och efter allsång i bilen, ett stopp i Märsta med skratt, smärta och kollektiv irritation mot Room Raiders har jag nu checkat in på Pensionat Ängsullen istället. Det kanske hinner bli en vecka-tio dagar på Smörholmens Spa också innan jag åter vänder hem till Stadshagen. Flängälifläng som Flanders skulle ha sagt om han pratade svenska!?

Trots att jag nog inte kommer hinna märka det så ska den här veckan dock innebära allt annat än avkoppling, så jag ska ställa klockan på en hyffsad sovmorgon (05.45) och slänga mig i sängen. Min telefon fungerar igen efter en dust med grabbarna på lagret men jag har nog tappat min sms-gnista. Goodnight dear, goodnight.

Idag på stan kom det fram en fjortis till mig och sa: Ursäkta mig, förlåt, men har du den blekaste om vart närmsta Nordea-kontor ligger?

Finn fem fel med den situationen, tänkte jag. Här är tre: Fjortisar går inte på bank!? Fjortisar använder inte uttryck som "den blekaste"!? Sedan när började typelvaåringar ha så stora bröst!!?

Idag har jag dushat, borstat och klippt klorna på Tor. Det gick bra trots att han tycker väldigt illa om både det första och det sista. Nu vet jag inte vad jag ska göra med resten av dagen...

http://www.tasteline.com/Recept/Lakrits-_och_hallonkaka

Det är obeskrivligt hur gott jag tror det här skulle vara! Och ganska mycket framförallt hur gott den skulle LUKTA!

Nästa fredag kanske?

Också skavsår.

Vet ni? Innan jag publicerar det här är det 50/50 på förstasidan, Jag och Z har skrivit lika många var av inläggen man kunde se. Det var inte igår det hände! =)

Jag har ett snitt på över 20.000 steg om dagen hittills den här veckan. Det sliter på mina tår. Och mitt psyke. Faan vad jag vill ha en hund! På riktigt.

Jag måste gå upp ännu mer okristligt tidigt än jag redan gjorde innan. Det är hundhår överallt. Jag har ont i höfterna, vaderna, ljumskarna, ryggen. Jag stressar kanske lite för mycket på jobbet för att hinna hem till Tor. Han busar när han inte ska, dräglar på golvet när han har druckit, inskränker möjligeterna för vad jag kan göra och när jag kan göra det, försöker tränga in sig i sängen på natten när han tror att jag inte ska märka för att han sover, och en massa andra saker som det flesta skulle se som negativa och jobbiga, och det är alldeles alldeles underbart. Det är den här jag är, rutin, ansvar, lek och aktivitet. Gick till Malin idag, blev bjuden på lax (som hon gärna ville bjuda Tor på också men där sa jag nej), ishavsröra (som såklart passade otroligt bra till fisk som man hör på namnet) och något så exotiskt som BUTIKSKÖPT färskpotatis . Sprang hem sen. Försöker passa på att få lite lokalkännedom över Stockholm nu när jag faktiskt kommer ut på regelbundna, lite längra promenader. Det går inte speciellt bra. Jag hittar alltid fram, och tillbaka, men jag fattar aldrig hur.

Jag trodde kanske, någonstans, eller ville tro. Att hundvaktandet skulle avskräcka mig. För ett tag. Men nu kan jag inte låta bli att kolla annonser, uppfödare, planera vad alla mina hundar ska heta, vad det ska vara för ras, vad de ska vara bra på. Och drömma vidare.

Och förresten, en annan lite mer uppnåelig dröm jag har, superstor förpackning med KESO. Vart får man tag på det? Alltså typ en hink....

Skavsår

Idag förstår jag precis hur min dator kände sig innan jag skaffade en kylplatta för att kyla ner den överhettade lilla maskinen. Och jag förstår att det måste ha varit väldigt jobbigt att komma upp i sån värme att man stänger av, slutar fungera. Och jag förstår framförallt hur tacksam han (datorn) måste vara mot mig som räddade honom från detta, för idag hade jag verkligen behövt någon som kom med en kylplatta till mig. Hjärnan var nära att stänga av, sluta fungera helt för ett tag.

Thursday is the new friday,

och isåfall är ju onsdag det nya torsdag och precis som Douglas Adams skriver i Liftarens guide till galaxen har jag nog aldrig heller riktigt förstått mig på torsdagar. Det har varit en skitmorgon, en skitdag och en skitkväll. Det enda som varit bra är filmen. Year One. Awsome! Så SvDs kultursidor är också skit.

Diamanten bland diverse guldkorn

Jag vet att ingen orkar läsa långa inlägg, och jag bryr mig faktiskt inte, men ni boknördar. Jag har hittat en diamant bland guldkornen!

Jonna, minns du att du frågade vem jag skulle träffa om jag fick välja vem som helst, död eller levande? Jag tror jag har gjort mitt val, eller egentligen vill jag nog inte träffa honom alls, jag vill brevväxla med honom. Jag vill ha en brevvän vid namn Niel Gaiman och sen skulle jag nog göra en bok av alla hans brev jag har fått.

Jag har köpt ytterligare två böcker av honom, och jag tänker inte skriva om deras handling. Jag försökte förklara för mamma vad de handlar om men det går inte, det blir krångligt, löjligt och klumpigt. Vilket inte alls gör böckerna rättvisa, så därför låter jag bli. Det var det jag sa till mamma efter något misslyckat försök, och försökte istället förklara det som jag och Viktor säger är "typiskt Gaiman" varje gång vi knackar på varandra, tar ut hörlurarna, visar och ler åt något ur de böcker vi kom hem med idag. Något med språket är det iallafall, det är saker som dyker upp som inte riktigt har med själva stommen att göra, det är som om små bitar av den röda tråden har fransats av, fast de sitter fortfarande kvar så man kan se och läsa dem. Men det är inte bokens story som de hör till, men de gör ändå boken rikare.

Mamma förstod fort vad jag menade, och hon frågade om det var som de små figurerna i Pettson ungefär? Ni vet de
som dansar tango till grammofonen, till hälften dolda under bordet

som skäller på Pettson (trots att han aldrig hör) för att han skräpar ner med smulor utanför hennes farstu när han äter skorpor till frukost.

eller som i en kastrull uthärdar regnstormen när Pettson och Findus skurar golvet?

Det är alldeles precis så, mamma satte ord på intrycket boken ger. Iallafall vad den ger mig.

(Jag äger nu tre böcker av Niel Gaiman, och jag kommer låna ut dem till er vare sig ni vill eller inte. Böckerna är: The Graveyard Book, Stardust och Anansi Boys. Viktor äger Smoke and Mirrors, Good Omen och Coraline. Vilka också går att låna om man vill=P)

Så vad gör man?

Vad gör man om man är så trött att man faktiskt kan tänka sig att man glömmer bort att andas men precis har räknat ut att det inte är läge att sova på ungefär en halv dag?

Jo, man dricker ett glas juice för att sysselsätta sig. Sen dricker man ett till och ett till tills man måste gå på toaletten. Om det tar ungefär en minut att dricka ett glas juice och en minut att gå på toaletten så har man efter det här lyckats hålla sig vaken i fem minuter. Det är ju bra. Bättre. Än motsatsen. Att hålla sig ovaken i fem minuter eftersom det var just det som var poängen.

Men sen är ju juicen slut, så vad gör man då?

Jag förstår inte hur det är meningen att man ska kunna vara utvilad efter helgen när det finns så mycket att göra men så lite tid att göra det på. Två böcker att läsa ut, ett 50-tal avsnitt av en tv-serie att titta på. Och 24 eller så av en annan plus en film eller två eller tre. Tre träningspass att genomföra, och några promenader på det för nöjets och själens skull. Människor att träffa. Väskor att packa. Presenter att köpa. Mat att äta. Brev att skriva. Foton att fotografera.

Ideologier att formulera!

Lika som mig?

Jag har inga riktiga storasystrar, ändå är alla väldigt övertygade om att jag har det.
Jag har nästan inga släktingar i Norrtäljetrakten, ändå tror folk att jag är släkt med alla.
Jag har inga fräknar eller rött hår, ändå kan inte folk se skillnad på oss.

Anledningen är att jag ska vara lik många. Undrar om det beror på att de inte har sett mina riktiga (små-)systrar, eller om det helt enkelt är som jag misstänkt länge, att jag helt enkelt ser ut som ungefär alla. Ganska tragiskt. Hur känner man egentligen igen en person som ser ut som alla andra?

(Jag fungerade på att ha en "lika-som-bär" med här, men eftersom jag inte ens tror att jag har en bild på min vanligaste "syster" så, någon annan gång kanske.)

Jag är inte så bitter för det här faktiskt, det är en väldigt bra ice-breaker när folk frågar såna saker;)

Jag har grattat tre Johannor på namnsdagen idag. Det tycker jag ger tillräckligt hög karma för att jag ska slippa träningsvärk. Även om de två sakerna inte har med varandra att göra, men det går ju inte att stretcha biceps. Så vem ska jag skylla på?

Jag loggar in på facebook ibland, det är oftast inga glada nyheter. Idag drog jag visst lite efter andan, det var det där med att inte fästa sig vid människor.

Protokoll

Klient: Erik Magnusson
Samtal med: Mej/Viktor Eriksson
Ärende: Dum i huvudet Mat
Datum: 16/7
Räkneår: 2009
Sida: 2
Sign: ViktorE

Örtmuffins: Kanonkul att göra. 2 av 3 muffins.
Köttbullarna: Kanongott 2 av 8.
Potatisarna: Kanontråkigt. 11 av 10.
Laxrullarna: Kanonkul. 5 av 5.

Middagens helhet: Kanontrevligt. 1 av 10.
Sällskapet: Kanongolf, Kanoncaddie.

Ensammiddag

Då blir det piffade rester, lite bröd och ett gigantiskt glas med mjölk. Färdigt lagom till halvåtta. Jag har sagt, brukar säga, att jag inte skulle vara så bra på att bo ensam men det är nog inte sant. Men jag behöver mer utrymme när jag är själv.

"Mm. Just det. Det gör du aldrig. Mm. Sådär. Visst. Mm. Fick tag på nycklarna."

Det var en bit till Farsta.

Jag är ganska stolt över min envishet och mig själv just nu. Jag måste bara köpa några saker och ge bort dem innan jag kan visa vad jag är stolt över. Men det är värt ett kort och skumt inlägg. Det borde inte dröja mer än till helgen.

Jag har blivit faster. För lite mer än ett dygn sedan. Jag jobbar på att få till en bild som gör honom rättvisa, vilket inte är lätt eftersom han är världens finaste och jag inte vill påstå att jag tar världens finaste bilder.

Nu måste jag sova!

En timrapport

Jag har myggbett på fötterna utan att ens ha sett, hört eller känt närvaron av en endaste mygga. Jag är glad att de iallafall visade att de ändå varit här.

Vad gör jag då? Jag sitter på jobbet och bloggar, letar jobb och förbannar mig över den nörd jag har blivit, observera att jag inte jobbar när jag är på jobbet. Det är lite motsägelsefullt, speciellt när jag ett helt år sagt att jag inte skulle vara kvar på schema utan bara jobba om jag kände för det och någon ringde, ändå sitter jag med en timrapport som redan är uppe i över 100 timmar. Fast timrapporten sitter på en vägg uppe i Åre, och jag sitter tre meter därifrån på en stol, också den i Åre.

Åre är anledningen till att jag kan göra allting, för Åre är inte alls lika stressigt som Norrtälje på sommaren, jag är ensam däremot. Det är tråkigt. Jag blir rastlös. ÄR rastlös. Men imorgon åker jag hem, då har jag varit ensam en vecka och har hunnit känna att jag nog längtar hem lite ändå. Mission completed.

Jag förbannar mig lite över att jag inte hade med sladden för att föra över bilderna från mobilen till datorn, för det ser lite ut som en tavla där jag springer, och det känns lite som skärgård i luften fast jag är i fjällen och tre regnbågar över åreskutan, det tänker jag inte ens försöka mig på att beskriva, eller visa för den gången hade jag ingen mobil med mig. Fast känslan blir större om man inte har det, tänk lite på det. Att ibland kan kameran göra att man själv inte tittar så mycket som man borde. Fast att se världen ur en lins har sin charm med, jag kan inte bestämma mig. Hitta en balans.

Faktiskt Zäta den här gången =O

Orkar inte hålla på och trassla med att ladda upp videon, men här är en länk som jag tycker alla ska se: http://www.evilchili.com/videos/26138/Worlds_Luckiest_People och känna att det finns saker som heter lycka i denna värld, man ska bara vara den som råkar ut för den;)

Jag tar en kopp honung med te,

Jag tar en kopp honung med te och summerar veckan. Söderblandning, my favourite.

Michael Jackson är fortfarande död, men det händer visst viktigare saker i världen. Tillexempel har det kommit till min kännedom att heroin (och alla andra droger) är legaliserat i Portugal. Sedan 2001. Och de funderar fortfarande inte på att ändra sig. Läskigt.

Annars är det på posten det mesta händer, följande har folk skickat den här veckan (bland annat, hoppas det inte är tystnadsplikt på det här): En kaka (postkakan.se, jag var jävligt fundersam hela dagen, men det luktade ju verkligen kaka, och det var en kaka. God?), ett par slitna jeans (fyra fjortistjejer som läst "Systrar i Jeans" och tycker de är lika coola? Eller förlåt, jag kanske överskattar fjortisarnas förmåga, de har antagligen bara sett filmen, som faktiskt i ärlighetens namn från djupet av mitt hjärta är ofantliga mängder sämre än böckerna), Boken "Ers Majestäts Olyckliga Kurt" (internt, nog tur att jag lät bli att kommentera titeln för min kollega fågelskådaren).

Sen finns det antagligen folk i ena trapphuset som är släkt med gamla klasskompisar till mig (en anledning att höra av sig?) och en bostadsrättsförening som har hetat Stråhatten, vilket jag tycker var gulligt och värt ett sms. Undrar vad min bostadsrättsförening heter. Säkert inget fyndigt. Bara Lindhagensplan eller nåt.

Om jag orkar göra någonting alls idag, utom det livsuppehållande (äta och gå på fotboll) så tänkte jag spana in Kulturhuset och det nya "strandbadet" Fredhäll, som vårt Kungsholmen skrev om.

Jag är kanske lite sötsugen nu, det skulle kunna vara positivt!?

Positive thinking

Den här helgen kommer bli loaded! Fotboll på lördag, teater på söndag. Helgen efter det kommer bli ännu mer loaded. Skansen, syjunta, miniläger, paddling... Förhoppningsvis mår jag bra och kan träna och äta också. Massor med frukt!

Jag har pratat med världens snällaste mumintroll till sjuksköterska på "vårdguiden" så allt blir nog bra nu. Hon sa i stort sett att mitt liv kommer bli skitjobbigt, jättesvårt och jättedyrt. Men jag blandade en flaska med väldigt väldigt kall saft med isbitar och sparade numret till St Eriks vårdentral i telefonen. Jag får ringa imorgon. Just nu är det bäst att dricka väldigt väldigt kall saft med isbitar och tänka på annat. Är det inte How I met your Mother snart? Och sen Halvåtta. Alla som är något tittar på halvåtta. Halvåtta och Vad blir det för mat?, riktiga feelgoodprogram.

Hörrni vet ni vad!?,

Michael Jackson har dött. Jag hörde och läste och såg det igår. 97 gånger i timmen konstant från halv sex på morgonen. Men bara ifall någon fortfarande har missat det liksom.

(Jag vet fan inte om jag vågar lyssna på radio igen förrän det här har lagt sig lite.)

Undrar om jag har väckt mina nattgäster nu?

Hasselnötter och sommar

Min nya kärlek heter hasselnötter. Har varit det ett tag men de spelar lite svårfångade. Till slut hittade jag det till överkomligt pris (efter många varv i fyra affärer och ännu fler frågor om vägen) och nu måste jag leta reda på en massa nyttig information om det. Om det var godis eller glass eller lightläsk jag var totalt in too hade jag antagligen kunnat få fram vetenskaplig fakta som styrker deras positiva hälsoeffekter också. På internet går det mesta att hitta. Men med hasselnötter behöver jag nog inte tänja lika mycket på sanningen ;) (Jaja, sanning är ett relativt begrepp men jag menar min sanning).

Och för övrigt, lite off topic för att det inte är lönt att dela upp inläggen, är en av mina favoritlukter sol. Hud som har varit ute i sommaren luktar på ett speciellt sätt. Hela jag luktar så nu och blir smått lycklig av det. Trots att jag kört ett rätt hårt träningspass och dushat och allt så luktar jag fortfarande värme och det kanske egentligen är ett tecken på att jag varit för mycket i solen. Men jag har druckit tre liter vatten idag, jag ska testa en ny thaiklubb imorgon, luncha med lillebror på fredag, hälsade på hos Angelica i typ 6 timmar idag, fick mat och motivation. Så jag hoppas liksom att allt det där, och så lukten förstås, väger upp ifall jag har lite solsting imorgon.

Med tiden (när jag är ledig och samtidigt inte har planerat en massa andra roligheter) kommer bilder från picknick och friskis upp.

En asbra fråga:

Om du någon gång skriver en bok, vem skulle du då helst ha som uppläsare av ljudboksupplagan?

Mina hörlurar är försvunna och jag ska snart åka bort!

När man kommer hem till familjen Zahlander efter att ha ätit mycket goda bullar hos en viss Sofie Grinde så hälsas man inte an en utan av två hundar. Det är tyvärr ingen valp som dykt upp än, men lilla vita Dennis är på besök. Dennis är egentligen en relativt stor hund, golden retriver, men han tar så mycket mindre plats på jorden än Vaka trots att de egentligen är lika stora. Dennis stannar över helgen som en liten vit och tyst ängel.

P3

Jag satt på bussen, hade ganska ont i fötterna, misslyckades ett par gånger på rad med att koncentrera mig på min bok och började så smått undra varför det dröjde så länge innan vi kom fram. Det var inte så att jag tyckte synd om mig själv eller så, men inte motsatsen heller för den delen. Så hörde jag en röst prata på radion, en röst som hade varit med om något alldeles fördjävligt. Hennes kusin hade försvunnit och inte nog med att ingen visste varför, det gick inte heller att hålla sig uppdaterad eftersom telefonkontakterna är avbrutna. Kusinen gömde sig antingen någonstans, gömde sig för livet, kanske behövde läkarvård men vågade inte uppsöka sjukhus för där kunde någon sitta och vänta på att föra bort henne till vem-vet-vart. Eller så var hon redan död. Rösten som berättade de här sakerna i radio var nära på att gråta, men bara nära. Och då skämdes jag nästan lite över hur bra jag har det.

Jag menar, vad är mina största problem egentligen? Att de inte har hasselnötter på ICA Maxi i Åkersberga och att jag har hål i mina älskade joggingskor. Ungefär. Vilket ganska enkelt vägs upp av att jag har ett jobb jag inte hatar, att jag helt sonika kunde åka till MIN kusin igår och få laxsoppa. Och spela Master Mind med Mattias.

Det kanske är lätt för mig att säga, men jag tycker att man inte ens behöver ha det lika bra som mig för att kunna uppskatta livet och försöka låta bli att tycka synd om sig själv. De som verkligen skulle förtjäna att tycka synd om sig gör säkert inte alls det lika mycket som de som absolut inte borde ha en anledning. Typ Paris Hilton.

Sen kan man ju inte gå runt och vara äckligt sliskigt positivt dygnet runt hela livet bara för att man råkar vara lyckligt lottad (eller har lyckats arbeta sig dit), fan vad jobbigt det skulle vara. Men om du tror att du har det jobbigt någon gång kan iallafall försöka komma till insikt om att du antagligen har flera anledningar att skratta varje dag, och då kan det inte vara så illa.

Har vi för mycket att göra? :P

Jag är inte hungrig. Jag har varit två timmar på gymmet men. Jag. Är. Ändå. Inte. Hungrig. Och ingen bryr sig. Det är därför jag kan skriva det hur mycket jag vill. Jag är inte hungrig. Jag är inte hungrig. Jag är inte hungrig. Jag är inte hungrig. Jag är inte hungrig och blir jag inte som vanligt snart tänker jag leva på luft, te och bristen på kärlek :P

Väldigt ekonomiskt om inte annat.

Så.