En och en halv månad efter ankomst ungefär, (och mindre än en vecka kvar till avgång), så känns det äntligen: "Hej Stockholm, wanna play?"

Tack livet

Soligt, sjönära, lantligt, centralt

Sitter halv-ensam på jobbet och mår sympatidåligt med mig själv i förskott. Inbillar mig att jag är så trött som jag kommer vara på tisdag eller onsdag förmiddag, när jag klivit av nattpasset, på något charmigt men lite bökigt kollektivt sätt tagit mig till någon utlånad säng i något av alla mina tillfälliga sommarhem, mehn ändå inte kan somna för att det förmodligen är för varmt och finns för mycket annat kul att göra.



Nåväl, som alltid,
Peace, Love and Football, folks
(och lite basket, skateboard, Mange och ett kallt bad på det, så kan man glömma hur hemskt allt är för en stund, och det kan behövas)

Solhem

Skulle stanna till hos mostern och kusinerna och få lite fika på vägen hem från jobbet igår. Det blev istället fika, basket, mys, middag, fotboll, sovplats, sovmorgon, frukost, träning och lunch. Bra släkt man har alltså :)

Jag vill bli cowboy. Vart kan man läsa det master-/magisterprogrammet?

Och så är det ju kanske det där med hästarna....

Halv åtta igen

Bärskörden blir lite mindre när man har ett barn med sig. Men så mycket mer värdefull då!



Och inga myyygg heller. Djungel-oljaaa +++


PS. Det finns ingenting intelligent med att spela yatzy med sig själv.

Tocca a me

Svårare än såhär behöver det inte vara en onsdagkväll: jordgubbar, blåbär, keso, jordgubbar, blåbär, keso, upprepa önskat antal gånger, toppa eventuellt med lite smulor/flingor.



En liten sked till systerdottern och en stor till mig. Ätande från varsin "sida" av skålen. Skål!

Devo andare adesso, John B kallar (men är det en eller två kindpussar som gäller i Italien?)

Andiamo!

2 liter blåbär från skogen igår, sex stycken perfekt mogna smultron från ett dike på jobbet idag och en halv liter jordgubbar från mammas land ikväll. Ville egentligen plocka röda vinbär, mest för att det går fort att få ihop och påminner mig om Norr. Men när jag kom traskande med min Tupperware-burk visade det sig vara folksamling på ängen och jag kände mig inte sällskaplig. Så jag vände innan någon fick syn på mig.



Försöker mig på några städartag men hade hellre byggt något, eller pluggat italienska. Tappar upp ett bad, skrubbar, tvättar, torkar, bäddar nytt. Det blir snyggt iallafall. Rent. Fint. Svalt. Lent. (Inget ont med det).

Non c'è male.

Kunde inte bestämma vart den passade bäst

Blåbärsplockartävling med mor.

Ingen talade om för henne att det var en tävling dock. Det var en jämn kamp, men i slutändan måste hon få pluspoäng för kantarellerna. I sådana här fall är dock tröstpris inte så illa, eftersom det innebär ungefär färska bär till frukostgröten och en kantarellsmörgås innan sänggåendet.



Plockat, rensat och klart. Kom hit och ät blåbärspaj, gott folk!

Idag är det Rutgers namnsdag.

Virkdagbok variant Z

Väldigt inte säsong men den är gjort helt på fri hand så jag är ganska stolt ändå



En Mini-Totoro, jag hade inte mer stoppning så det blir ingen Stor-Totoro förrän mer han införskaffats...

(Nu är "virkat" en kategori)

Virkdagboken fortsätter

Efter ett litet analogt uppehåll fungerar datorn (lagom mycket) igen och virkningen har under tiden gått framåt i sakta mak.


En gång räknade jag väldigt slarvigt ut att ett överkast av just den här modellen skulle ha samma antal arbetstimmar som att bygga en egen kajak av enkel modell. Riktigt hur det stämmer överens med sanningen låter jag vara ganska osagt. Man får inte räkna för noga när man virkar, då tappar man räkningen, det är svårt att räkna till 150 och 3 samtidigt, jag tror man använder samma del av hjärnan till båda olika talstorlekar och då blir det lätt en sammanblandning och lite snett.

Dessutom är det inte riktigt samma sak att virka och att snickra. Jag kan virka ett varv eller två medan jag väntar på att vattnet ska koka, att sömnen ska infinna sig, att gröten ska kallna eller samtidigt som jag tittar på ett avsnitt av Mitt i Naturen - Australien. Ett kajakbygge är mest troligt inte lika lätt att bära med sig mellan vardagsrummet, sängen och köket. Sen är det lite lättare, mer spontant, att bara cykla ner på stan en kvart innan stängning en tisdag och köpa lite mer material till överkastet. Ska jag till brädgården och skaffa virke av bra kvalitet till en farkost som helst inte ska sjunka vid första sjösättning krävs lite mer planering och omsorg (inte för att jag inte bryr mig om kvaliteten i överkastet! Det är som Bullerby-falukorv, av allra bästa sort ska alla veta!).

Dessutom har jag sedan den första uträkningen ägde rum blivit lite flinkare i fingrarna och virkar en hel ruta på kanske halva tiden av vad jag först trodde. Så ni förstår, vi kommer längre och längre ifrån ett kajakbygge här.

Men jag kan ändå inte riktigt hjälpa att tycka att det är lite som att skaffa en guldfisk (eller en tamagochi) för att se om man skulle klara av att ha en hund. Så när (om) det här överkastet blir färdigt så kommer det nog alltid vara lite symboliskt för min kajakdröm. Ja, om det inte blir färdigt också förstås, men då är det ju snarare symboliskt för en dröm som aldrig kommer gå i uppfyllelse.

Virkdagbok (16)

Virkdagbok

Valpar^^

Lite bilder från besöket hemma hos Lisen och vår nya valp som kommer om ca 5 veckor^^ Den enda smt (svart med tecken) i kullen så det syns tydligt vem av dem som kommer komma till Sundsta om några veckor. Bilderna är inte så bra kvalitet på, men lite ser man

Vi firar Färjestads SM-guld med huvudvärk och smulpaj med vaniljsås

Ett Sportminne, kind of

Jag kommer sakna Ormsta. Hockey är en av anledningarna till att vintern är bra, en av de sakerna som gör livet lite roligare. Men hockey är mer än själva sporten, det är mycket tid runt omkring, överallt och ingenstans.

När jag tänker på sport tänker jag delvis på utmattningen, tillfredsställelsen när man är sådär härligt trött i kroppen, hur glad man blir, men också skrattet på vägen till träning när man inser att man kommer bli sen, igen, och hurrandet i omklädningsrummet efter vinst och hur en glad lagkamrat kan göra dagen. När jag ska komma på minnen är det oftast inte en sportslig prestation, kanske eftersom jag inte har så överdrivet mycket att skryta med på min meritlista, utan snarare de roliga stunder man har runt omkring. De är svåra att sätta ner på en precis punkt, de går inte riktigt att ta på.

Jag saknar Nik också när jag tänker på det, men det är länge sen nu och det tog slut för alla. Ormsta kommer finnas kvar och fortsätta ha de här stunderna, bara att det kommer vara utan mig. Det gör mig ledsen på ett annat sätt, och nästan lite avundsjuk. Men jag har haft roligt länge, och saker förändras, hur kliché det än låter så är det sant. Och jag hoppas jag kan träffa nya och gamla trevliga människor även i fortsättningen.

Idag är det segt och jag har ont i kroppen.

Fredagkväll

Bad.
Ny-
tvätt-
at
Hår.
Vit-
löks-
bröd.
Av-
ok-
ad-
o.

Så
Ska
Det
Lå-
ta.
Säll-
skaps-
spel.
Film.

Ville bara berätta att din lillasyster gjorde min dag åtminstone lite bättre:

http://elinzahlander.blogg.se/2011/march/you-look-like-i-could-use-a-drink.html

Rubriken, bilden, och det faktum att de (för mig iallafall) inte har något med varandra att göra. För då blev det som två bra grejer istället för en.

XO,
Norrland

Barcelona

Tack och lov for snalla manniskor, framforallt de som pratar engelska. Om det inte varit for den blonda tjejen med en blackberry telefon hade jag nog fatt sova pa hotellet dar jag sitter nu istallet for hemma hos Sofie. Kanske inte, men just nu kanns det verkligen sa. Men nu ar allt lost och sofie ar pa vag hit^^

Sjung med mej

Just nu känner jag egentligen mest att läsa är vettigt, skriva är bland det dummaste någon levande själ någonsin kommit på. Läsa går bra, det har jag gjort idag (Mister Pip som för övrigt avslöjar hela handlingen, och slutet, i Great Expectations som jag såg fram emot att läsa. Grymt besviken över att veta vad som händer.)

Går bra ja, ja även om boken inte var speciellt bra så är jag ledsen över att den är slut, eftersom det betyder att jag måste skriva om den och att jag måste börja (och avsluta) min diskussionsuppsats som jag inte kommer någonstans med.

Igår sjöng vi barnvisor i över två timmar, och jag gjorde insikten att barnsånger är såna man kan sjunga även om man egentligen inte alls kan sjunga. Det är fint tycker jag, för då kan alla sjunga för sina barn.

Nu ska jag göra mig en kopp av vaniljteet som jag sällan unnar mig, eftersom det börjar ta slut, det enda teet jag dricker med mjölk och det dyraste te jag någonsin köpt. Sen ska jag stänga dörren in till köket så jag inte hör hur roligt pojkarna har och försöka vara produktiv.

Kom och hälsa på!

Min tur, kanske?

Generellt läser jag inte om böcker (eller alltså, jag läser gärna något som handlar om böcker, men vad jag menade var att jag oftast av principsak inte läser samma bok två eller flera gånger). Det finns en lite flytande preskribtionstid, så böcker från min barndom är ganska fritt fram.

Som undantag kan nämnas Liftarens Guide till Galaxen (som jag läst på alla ställen jag någonsin bott, förutom innan vi flyttade till Riala, men då var jag två, så det är okej), Bengt-Åke Craas hockeyböcker, och några enstaka som jag tvingats läsa i skolan, och sedan tvingat mig själv att läsa om, för att riktigt kunna uppskatta (imorgon när kriget kom, eldens hemlighet...)

Så de här böckerna ska då föreställa mina favoritböcker? Eftersom de utmärker sig från de andra otaliga som jag läst i mina dagar. Nja, jag tror inte riktigt det är så enkelt.

Dels vore det naivt att tro att jag redan läst den absolut bästa boken i världen for times and times to come.

Naivt och lite misströstsamt.

Dels så är mina favoritböcker de böcker jag faktiskt läser. Lite sådär som att jag bryr mig mest om den idrott som råkar vara i säsong just nu (även om man nog så mycket kan längta till stundande säsongspremiär, så är det väl hur det går i det pågående slutspelet/kvalet som är allra viktigaste för stunden. I stundens hetta).

De senaste tre veckorna har jag läst fyra böcker (mitt nöjesläsande är ofta proportionellt med hur mycket måsten jag är tyngd av, och olyckligtvis för de här andra måstena (läs: mina studier) är det alltså proportionerligt åt "fel" håll - jag läser mer ju mindre faktisk tid jag har till att just läsa).

Så just nu är favoriten alltså den halvlästa klassikern om ensamma mamman Lotten på Södermalm, del två i Fogelströms serie Stad (vars första del glatt överraskade mig och krävde att bli sträckläst i julas). Och i viss mån Tortora's "Principals of Physiology and Anatomy".

Förra veckan var det "Jag vill ju bara se bra ut naken" och Paulo Coehlo (fast jag måste nog medge att jag fortfarande tycker att alla hans böcker som jag hittills läst har varit överskattat, så var faktiskt "Segraren står ensam" min favorit under den begränsade tiden det tog att läsa den).

Så hur blev slutsatsen här nu då? Ja, inte alls egentligen. Jag menar inte att varje bok jag läser alltid är mycket bättre än alla andra böcker jag någonsin läst tidigare (vilken uttröttande tanke). Det är bara den bästa jag har i huvudet just nu.

Om man googlar "favoritbok" är första bildträffen den här:

Den har nog också varit min favorit någon gång.

Men i ärlighetens namn. Vem kom på läsning egentligen? I skrivande stund tycker jag (hur dubbelmoraliskt det än må låta) att det var ett jäkligt onödigt påhitt, som jag helst klarat mig utan ett tag framöver.

Jag längtar efter palt, banan, morötter, gröt och jag saknar mina andra "hemma".

Buhu.

Från världens minsta papper

För någon dag sen pratade vi just om favoritböcker, jag själv tyckte mest att en sånpass boknörd som jag ändå anser mig vara borde ha en favoritbok. Men som ni kanske förstår så har jag ingen. Så svaret på frågan "vilken är din favoritbok?" får ett alldeles för tråkigt svar, jag har dock massor av bra böcker som jag mer än gärna rekommenderar och i möjliga fall lånar ut från min älskade bokhylla.

Om vi ska återgå till ovan nämnt samtal som favoritböcker tycker jag ett citat är värt att nämna "min favoritbok är allt mellan Alkemisten och Liftarens guide till galaxen." Nu går det väl i och för sig att hitta mer vilt skiljda böcker, men tanken. "Att en favoritbok är inget man hittar utan något man upplever" kom också med, i så fall tror och ibland annars också faktiskt mest för tillfället men det har hänt tidigare, att min "favoritbok" just nu faktiskt är min alldeles för tjocka grammatikbok. Den har alltid svar åt mig, roliga citat och förvånar mig emellanåt, vidare spännande är den inte, men jag har aldrig varit ett stort fan av deckare ändå.

Det finns dock böcker som måste nämnas här ändå; Över näktergalens golv, för att det var den första som fick mig att uppskatta språkets varianter. Harry Potter, för att när jag växte upp var min första serie jag väntade på böckerna till. Liftarens guide till galaxen, för att var hittar man sån osannolikhet? Svålhålet, för att det är dene enda boken jag fått sån carving efter att jag åkte hem till Jonnas Riala hem och hämtade. Och till Naiv. Super, för att det är på det sättet alla böcker borde upplevas.

Snart kommer Malin på besök, eller om en timme men jag ska snart börja gå ner mot stationen mot tågen. Jag tycker folk borde komma på besök oftare, det är roligt.

I missed the lights of my home town, cause I stayed away to long*

Jon var här igår och hjälpte mig med en intervju. Han pratade om Stockholm förstås.
Jag ska åka snart, sa jag, snart ska jag åka dit. Det var ett tag sen nu, men nu är det knappt 6 veckor kvar. Idag, på den stora 114-årsdagen**, är det faktiskt bara 39 dagar kvar.

Fast 6 veckor. Det är inte så snart. Det är inte lika snart som nästa helg.

Varför åker du inte nästa helg, frågade han?

Jag visste inte. Men hur mycket jag än romantiserar "hem" och längtar tills jag är där på riktigt, så har jag faktiskt inte hemlängtan. Och precis som hunger sägs vara den bästa kryddan, så tror jag faktiskt att lite saknad kan vara bra för att jag sedan ska kunna uppskatta allting så mycket som det förtjänar att uppskattas.

* Back to Stoneberry Road av Lisa Miskovsky
** Hammarby IF grundades 7:e mars 1897

Charles Dickens

Jag har på impuls bestämt att jag ska läsa Charles Dickens i sommar, efter att ha läst om "The age of empire and industry in Britain 1820-1901" flertalet gånger så känner jag att jag nog inte har något val. En av hans böcker ingår i litteraturkursen som börjar snart, och jag har faktiskt inte läst någon av hans böcker än, bara sett filmatiseringar och så, som jag älskade som barn. Historia, London och bra böcker är inte direkt mina hatobjekt så vad har jag att förlora?

Så därför efterlyser jag folk som har böcker att låna ut till mig när vädret börjar bli trevligare. Extra önskvärt skulle vara någon av hans lite mindre kända böcker (för det är dem de nämner i min bok)

(För övrigt, två inlägg på samma dag, det har nog inte hänt på riktigt länge, och självklart sitter jag och pluggar. Helt övertygad om att det är anledningen.)

Jag vill hålla en tyst minut, eller flera, för min avlidna ipod. Han blev inte gammal och avled utav hittills okänd orsak. Vi jobbar starkt på att återuppliva honom men det ser inte ljust ut just nu. Han svarar inte på elbahandlingen som pågått under ca ett dygn nu.

kokospannkakor

Jag improviserade ihop ett recept lite, med det blev ganska bra. Kanske inte riktigt så gott som jag var sugen på just då men klart godkänt.

en burk kokosmjölk
ca 2,5 dl mjöl
3 ägg
lite mjölk eller vatten för att få önskvärd konstistens
lite salt
och lite kokosflingor

Detta räcker typ till 3-4 personer, lite beroende på hur hungrig man är såklart.
Mosa lite banan och ät till, jättegott!

Kan inte någon resa runt med mig i Europa i sommar? Snälla? Jag vill åka.

Om man skulle heta Bim?

Just nu sitter jag på min säng, i skridskor, somnande fötter och inser att det inte går att möblera om mitt rum riktigt. Inte så länge jag måste ha igång elementet iallafall. Det får bli vinter och sommar möblering antar jag. Avslut

Pain is inevitable. Suffering i otional. -What I talk about when I talk about running, Haruki Murakami

Igår hade jag ett bra inlägg i huvudet. Idag är det tomt.

Det här är typ sjuhundraelfte gången jag öppnar ett inlägg. Idag borde jag vara alldeles för trött för att ens skriva någonting här. Jag borde sova, och jag vill sova, måste bara samla mig. Eller bli av med min fredliga känsla i bröstet, den som smått motverkar min melatoninhalt i kroppen, med det gör ju det mesta så det är väl inte förvånande. Lugn ja, det har jag varit hela dagen, på något konstigt, bekvämt och samlat sätt. Undrar om min hjärna äntligen, efter 1,5 år fattat att jag kan vara ledig utan att behöva fundera på att det är saker jag borde göra (läs: plugga), det kanske sitter ihop med min plötsliga och förvånande längtan till att plugga igen. Min hjärna kanske inte mår bra, eller mår väldigt bra av det här. Jag har iallafall inte mått dåligt på något sätt iallafall, snarare tvärtom i så fall. Jag försökte överföra känslan via sms, men jag vet inte om det var någon höjdare.

Att det spelades Winnerbäck när jag klev in innanför dörren, utmattad, urpumpad och förstörd i kroppen gjorde inte att lugnet hindrade sin spridning heller.

Det går sådär med min sömndagbok, eller med min sömnrytm också. Det är för skönt att sova, varför kan jag då inte somna? Fast skönast är att somna om, och för det måste man vakna och för att vakna måste man först ha somnat. Någonstans måste det ju börja. Sömndagbok, jag ska köpa mig en fin, större almanacka så blir det kanske lite mer av, den jag sporadiskt fyller i går knappt att se vad jag skrivit i. Ska nog göra det redan imorgon, 1 december, det är en bra dag att börja. Jag gillar siffersymmetri, inte för att hur man än skriver 1 december blir det (?) men det är den första, det är bra, jämnt och så. Nu reste varelsen brevid mig på sig, kanske ska jag också göra det (varelsen dunsade ner igen) och upp. Att han orkar. Jag vet inte hur jag ska orka ta mig ner till tandborsten, än mindre upp för trappan igen för att gå till sängs.

Jag inser att det är min dator som spelar musiken, det var därför den fortsatte spela även efter allt annat stängts ner. Jag tror ibland mina sömnproblem beror på lathet, det är jobbigt att gå att lägga sig, det är lättare att bara vara vaken, inga förändringar. Är det lättare att bota lathet än sömnproblem? Vad gör man åt dem? Lathet eller inte, sova måste man, inget bör eller borde, man måste. Iallafall än så länge. Jag tror det har lite med disiplin att göra med, om jag säger till mig själv att "Johanna, när klockan blir 1 måste du plocka ihop och gå och lägga dig" så hjälper det inte, för eftersom jag inte är trött kommer jag bara ligga och stirra i luften, då kan jag lika gärna göra något tills jag är trött (för det har jag fått lärt mig, istället för att ligga och vända och vrida ska man sysselsätta sig tills man känner att man sova) och vips så har vi både en och oftast två timmar till. Att jag kan somna, nästan på beställning av uttråkning på bussar och liknande verkar ju absurt egentligen, för jag har väl lika tråkigt på bussen som i sängen när alla andra sover? Svamel eller inte, imorgon kommer jag förmodligen vakna av att någon kliver upp och låter, mycket tidigare än jag skulle vilja. Men det är bra, Då kommer jag upp.

Viktig information till allmänheten!

Gaaaaaah!
Jag insåg precis att P3 Kultur sedan den 13:e oktober har gjort boxcirkel med FNL! Och jag vet knappast vad jag ska ta mig till. Grym radiokanal, grym programpunkt, grym tv-serie. Kan inte bli fel.

Jag älskade att lyssna på deras boxcirkel om The Wire, fast jag inte sett den, för jag vill se den, men jag hade aldrig möjlighet - efteråt kunde jag nöjd känna att jag nästan hade sett den, och kunde spela med bra om jag i något annat sammanhang fann mig i ett samtal som handlade om The Wire. Men ibland fick jag ändå en sorglig känsla av, att jag skulle fått ut mer om jag också visste vad de pratade om.

Och nu vet jag det! Vilka minnen det kommer framkalla för mig.

Till alla andra vill jag med detta viktiga meddelande säga: titta på Friday Night Lights och lyssna på de gamla sändningarna av boxcirkeln här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3472&artikel=4096778

Säger de dåliga saker, så sluta lyssna (ja, man får göra så även mot P3) och fortsätt titta.

Sagan om de två tornen.

I den inte alldeles för lilla staden bodde det en gång tre vänner. Dessa vänner hade känt varandra en ganska lång tid och hade mycket roligt tillsammans. Att komma hem med varm, lagad mat på bordet tyckte speciellt flickan om, alldeles extra mycket om det var kallt, blött och ruggit ute. Just denna dagen var just en sån dag, och då tyckte de små pojkarna att man måste liva upp stämningen ännu lite mer, så de dukade med tre glas röd vuxensaft till de nystekta fiskpinnarna.

Matbordet i detta krypin användes inte heller bara till att äta och dricka på, utan pojkarna hade tidigare under dagen märkt att detta bord var som gjort för minipingis och väntade spänt på att få visa flickan hur duktiga de var. Så medans flickan diskade så spelade de av sig. Den ena pojken vann över den andra. Så som det oftast brukar bli i spel.

Dagens saga slutar med varmt te, honung och mjölk i soffan. Med lite pepparkakor som givits av en snäll farmor som nattfika. Snart sitter de alla tre och sträcker på sig i soffan, uppkrupna och mycket trötta, och mycket mycket nöjda.

Lite fler bilder. Inte mycket för världen än men.

Emil har anslutit till sällskapet också. Vi funderar äver hur vi ska göra med vardagsrummet och tv:n (i bakgrunden är det mitt rum)

Tysk eller italiensk tandkräm?

Vi har faktiskt inga svenska tandkrämer i våran nya lya som Emil skulle kalla det. Jag tror svenska tandkrämer är överskattat. Man förstår ju ändå inte innehållsförteckningen så då kan det lika gärna vara på ett annat språk så man slipper bli frustrerad över tidigare nämnt.

Annars har vi skruvat ihop en IKEA-bokhylla utan instruktion, det går. om man tar bort mattan. Lämnade vind för våg har vi försökt göra vårt bästa utan Emil som åkte hem tiiiidigt, för länge sedan, säkert minst en dag sen.


Det är inte riktigt istället för mms, men jag har bara tagit de här två bilderna idag, så de får duga. När vi är färdiga ska jag försöka ge en virtuell husinspektion. Internet fungerar bara om man har sladd, men vi jobbar på det.

(Jag kunde inte hitta den tyska tandkrämen (min) trots att jag visste var den skulle vara, jag kunde inte hitta den italienska tandkrämen (Viktors) heller, trots att jag också visste var den skulle vara. Viktor hittade inte den tyska (letade inte) men till slut den italienska som var där den inte skulle vara.)

Ist. f. MMS II

Ena stunden - på väg till NH för att titta på hockey i personalrummet (VIP), nästa stund - somnar på köksbordet i väntan på att pastavattnet skulle koka. Ser det verkligen ut som om jag skulle orka? (Nu är ju bilden lite "monterad" så jag kanske inte sover exakt det här ögonblicket. Men kameran stod där helt lämpligt på bordet. Jag behövde bara sträcka ut handen och lägga mig ner igen medan självutlösaren gjorde jobbet, och undra banne mig om jag inte hunnit somna om innan den tickat färdigt?). Men det kan vara lite mysigt att vara trött också. Jag älskar ju sport på radio.

Istället för MMS

Två koppar med fat för 20 kronor på Kupan.

Och igår morse vid sjutiden såg campusdammen
ut såhär.

Du var här lite för tidigt helt enkelt.

Lycka till med axel och flytt.

Någonstans kände jag att jag att det var väldigt dags för en ny layout. Det blev mest impulsbeslut men jag är nog ganska nöjd ändå. (För att vara ärlig finns det en uppsjö av alternativ, om man ska överlagga alla blir man aldrig färdig. Och jag skulle kunna göra miiiiinst 7 bloggar till, med minst lika många olika teman, men de skulle ju med största sannolikhet aldrig bli skrivna på så det är kanske lika bra som det är.)




Bilder från sommaren -06. Vi hade precis slutat nian. Så såg vi ut då, det du. Det är nog dags för någon sån där liten utflykt igen? Fast kanske en vintervariant.

Återlängtan

• Jag är hemma igen.
• Jag sover i en skön, "stor" säng (90cm).
• Det regnar inte.
• Jag har stått på is idag.
• Hunnit träffa de flesta jag tänkt på.
• Kramat mina vänner och min familj.
• Har ett jobb.
• Flyttar snart.
• Varit och spanat in saker på IKEA.
• Kommit hem till varm kladdkaka.
• Fått god, hemmalagad, mat.
• Varit ledig idag,

Jag ska bara bestämma mig för vad jag ska plugga och längta tillbaka till blöta, trånga och smutsiga London i några timmar till...

Folk pratar med mig, random manniskor. Jag gillar det, folk skulle aldrig gora det i Sverige om det inte var fredag eller lordagkvall pa en pub. har borjar folk prata lite overallt, pa bussen, pa tunnelbanan eller vid en fin miniatyr staty.

Det har blivit kallt i London, sadar ratt och ackligt. Mitt rum, eller hela huset som inte har nagon varme eller vettig isolering ar iskallt. Vi sover i mjukisoveraller eller liknande, hade jag haft mossa hade jag mer an garna anvant den.

Westfield

Nu har jag bannlyst mig fran alla bokhandlar som finns (med undantag for den som jag speciellt ska besoka innan jag aker saklart...) Jag far ha 18kg mer med mig hem an jag hade hit, den vikten kommer snart vara overskriden. Att jag inte har tillgang till en vag gor inte saken lattare heller.

Europas storsta shoppincenter(? inte helt saker pa den uppgiften jag fatt hora) ar iallafall, hur som helst valdigt stort och gor en trott. Att det har oppet till 9pm alla dagar utom torsdag och fredag da de har oppet till 10pm gor ju inte saken mindre uttrottande.

Jag har fatt brev om valet i Storbrittanien, och efter forsta chocken over att de visste var jag bodde (adresserat till "the people living om st. dunstans road 124") sa insag vi att det inte rorde nagon av oss egentligen eftersom alla jag bor med ar lika lite brittiska medborgare som jag.

Och bredvid mig pa tunnelbanan sitter en aldre japansk man som laser metro och tuggar hubba-bubba.

Igar lekte jag lite turist. Green Park, Oxford street och Buckingham palace. Faktiskt fint i solnedgngen. Men inte sa mycket mer, Internetcafeet kan inte ta mitt minneskort sa bilder far vanta tills nagon annan gang. Annars har jag nytt folk i huset nu, tre spanjorskor och en tyska. Fast jag ar inte saker pa att tva av spanjorskorna ar nya, de kan vara de tva som lat som de pratade nagot slaviskt sprak, for det ar ungefar sa det later nar man inte hor att det ar engelska de pratar...

Ekorrar

Ekorrarna är söta. Det är bara faktum. Jag tänker på Pysen i svärdet i stenen varje gång jag ser dem. De är så orädda, komma väldigt nära, de bor på kyrkogården jag tar genvägen över varje dag (om inte klockan blivit över 7pm för då stänger den)

En minut gratis till en mobiltelefon i Spanien lättade inte mitt hjärta men jag hann höra att det iallafall levdes i andra ändan och det gör mig glad.

Annars finns de bilder som togs från killarnas besök i London på deras kameror och jag hoppas de kommer upp på facebook inom en snar framtid.

Idag regnar det för första gången så att jag märker av det, om man kan kalla det att jag märker det när jag sitter på ett litet cafe, inomhus, men jag ser folk ute som går med paraplyer. Själv planerar jag att sitta här tills det slutar regna och då gå hem. Eller för att klockan är halv 8 och de stänger om 30 min.

One piece of information

BIDUBIDU.. Jag hittade ett gym idag för er som tycker det är intressant. Och en butik med massa saker med svampbob. Internet är för långsamt för att läsa one piece.

Utan prickar

Jahapp, gymmet jag hade spanat in tog visst 25£ nar man sager upp sig, vilket skulle kosta mer an en manad sa... Dum. Blev langpromenaden da istallet som blev dagens traning, och 1,5 timmes balanserande pa en overfull buss (eftersom tunnelbanan ar i strejk och det blivit annu mer galet pa vagarna).

Jag har kopt en cykelringklocka! I varldens roligate butik, som ligger precis vid skolan. Jag kommer formodligen lagga alla mina pengar dar... Jag har 50 gratis minuter till Sverige (7,5 minuter forbrukade) sa om nagon vill mig nagot valdigt vicktigt sa gar jag att na. Inte kostar det nagot att skcka sms till mig heller verkar det som, iallafall inte for comviq. Att det inte kostar for mig att ta emot vet jag iallafall, men 10p att svara.

Annars, jag har hunnit borja mina lektioner och det gar val bra. Och jag haller fast vid att spanjorer inte kan nagon engelska. Det ar morkt i staden nar klockan ar halv 9. Nar blir det morkt i Sverige nu? Ar det kallt an? Graset slutat vaxa?

London baby!

London, Hammersmith, st. Dunstans road 124. Min nya adress for ett litet tag framover. En liten paus.

Jag kommer sakna mjolk och frisk luft. Det vet jag redan nu, efter bara nagra timmar i staden. Men jag haller mig sjalv i skinnet for att inte springa till alla stallen jag vill se, kanna pa och fota pa en gang. Nagonting maste jag ju ha att gora under de veckorna jag ska vara har, kan inte ta slut pa allt med en gang. Beharskning! Den gamla kyrkogarden precis innan mitt hus kommer nog bli forsta utflykten...

Det ar sondag, och saker kanske stanger har da. Det vet jag ingenting om och isf kommer jag sta utan mat for att jag sitter har och fordriver tid. Men jag overlever. Fanns lite sma gronomraden haromkring enligt kartan vilket betyder att jag lar ta en liten springrunda ikvall for att kunna sova battre.

Det regnar. Spöregnar faktiskt till följd av åskan som jag hoppas ska lätta på mitt huvud idag. Jag börjar få lite saker gjorda inför London (avresa 5 september) men egentligen alldeles för lite eftersom flyttsjukan smittat ner mig igen. Kollat lite på jobb i Uppsala med, så för er (om någon) som inte redan vet det och läser här så flyttar jag dit i november. Nu tog det slut. Det var lite mer än en mening den här gången iallafall. Jag inbillar mig att jag ska vara duktig i London och skriva ofta.

Och om ni befinner er i London under september månad får ni kontakta mig.

När jag väl börjar kan jag få svårt att sluta. Jag kladdar på ett kvitto, det är lite fint emellanåt, sen kladdar jag till det. Jag började skriva i boken också.

Inspiration

www.leparfait.se

"En gång till"

Saker och ting känns ganska bra idag. Även om jag är känslosam så är det mer på rätt sida av skalan, än det brukar vara.

Min plan är att omsätta det i något konstruktivt medan tid är.
Fast jag egentligen bara vill ta en kopp te på balkongen och skriva brev. Till vem?

Orden är min kärlek och bokstäverna mitt hat

I could work with sagan om att adoptera en sänglampa. Har den förankring i verkligheten?

Det finns så mycket man borde skriva sagor om. Jag önskar jag kunde skriva sagor. Bra och på riktigt. Ge mig en storyline och jag kan jobba med den, men min fantasi räcker aldrig riktigt ner på papper när jag måste jobba med både story och orden. Orden är min kärlek och bokstäverna mitt hat. Orden tar så mycket plats i mitt hjärta, min hjärna, när de tvingas vara bundna till och skapas ur bokstavskombinationer så det finns inte plats för en saga. Hur vacker den sagan om orden än skulle kunna vara.

Sagan om...

... att adoptera en sänglampa?

eller

sagan om... att sluta tjata?

Sports Medicine G1

Hur jag än räknar, så är det alltid 2 veckor eller en månad kvar, till allt och ingenting. Och det har det varit nu i jagvetintehurlänge. Och jag vet inte om jag vill att det ska vara längre eller kortare, eftersom jag inte vill åka härifrån (om jag inte får åka till Kalix eller havet) men det finns uppenbara problem med att stanna kvar också. Nu menar jag både bokstavligt och bildligt. Så praktiskt.

Är så himla sugen på det här:
I delkurs 1 ingår rörelseapparatens (skelett, leder och muskler) tillämpade anatomi. Dessutom ges basal undervisning om vävnaders skademekanismer, läkningsprocesser och behandlingsprinciper, samt en introduktion till biomekaniska mekanismer som är relevanta för uppkomsten av skador inom idrott och motion.
I delkurs 2 genomgås kroppens normala funktion och anpassning till fysisk aktivitet respektive
inaktivitet, för att ge tillämpbar baskunskap inom tränings- och näringsfysiologi samt ergonomi.

Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Delmoment 1:
 förebygga skador vid idrott och motion i sin träningsplanering
 rörelseorganens anatomi och biomekanik, relaterat till idrottsutövande och idrottsskador.
Delmoment 2:
 basal biokemi, biofysik och cellbiologi
 kroppens energimetabolism samt muskulaturens, nervsystemets, blod- och cirkulationsorganens
och lungornas funktion vid fysisk aktivitet/inaktivitet.
 grunderna för arbetsfysiologiska tester.
 näringsfysiologins grunder och de fysiologiska grunderna till olika träningsformer.

Ha kännedom om:
 behandling av skador och sjukdomar vid idrott och motion.
 grundläggande undersökningsteknik och kliniska tester vanliga i patientrelaterad verksamhet för
idrottsskador.

Ha kompetens att:
 adekvat omhänderta en adept i en akut skadesituation.

Men samtidigt; hur mycket mer omotiverad kan jag bli innan jag bara lägger mig ner och går upp i en meningslös liten rök? Hjärtat säger ja och kroppen säger stopp. Känslomässigt är det tveklöst men fysiskt, orkemässigt ytterst tveksamt. Ur ett framtidsperspektiv finns det inga nackdelar, men man ska ju kanske leva just nu också? Eller?

Schema delmoment 1
Schema delmoment 2

Jag inser ju att 9-16 i skolbänken varje dag i 5 veckor plus hemarbeten och jobb dygnet runt resten av sommaren inte ger någon tid över för sommar. För långa promenader på söder, cykelturer på landet, fiska hela kvällen, ta det lugnt i en park med en picknickkorg och en kamera, baka, gå på bio, titta på fotboll (!), spontana roadtrips, skriva brev, dricka te, läsa alla hundra böcker som jag har på min lista, mysa med mina bästa barn (oh if it were'nt for you), mina syskon, min familj, leka på brandstationen, titta på skate i Humlan, Rålis, Medis, få massage.

Men det finns ju.... solarium? Och det kanske blir regn helahelahela sommaren.

Väntar tålmodigast på en saga

Just nu

Just nu. Jag ska inte tänka. Inte bry mig om något annat än just nu. Det behövs. Jag blir orolig.

Påfrestande

Jag tycker ju egentligen inte om att visa mig sårbar, så jag fattar inte varför jag låter mina fingrar skriva det här. Beklaga sig så öppet. Gråta i telefon? Nej, skärp dig! Vad fan har du för anledning? Ja om jag visste det kanske jag skulle göra något åt det istället för att gräva ner mig. Undanflykter!