I onsdags efter jobbet åkte jag och Gissa till Gålö, för en start i viltspårsprovets anlagsklass. En dryg halvtimme senare åkte vi därifrån igen, godkända med HP (hederspris) och idel lovord. Lätt-medel vind, 24-26 grader och strålande solsken, står det i protokollet. I ett viltspår bedöms hundens spårningsförmåga, tempo och självständighet. 17 minuter tog spåret och då hade vi tagit oss igenom barrskog, lövskog, tätningar, myr-/mossmark, öppen äng/åker samt både upp och ner för flera kullar. Det var mycket vilt i markerna, jag både såg och hörde fåglar, harar och rådjur, Gissa markerade detta på några ställen men spårade sedan vidare utan tveksamheter och bar "bytet" tillbaka till bilarna när jobbet var avklarat.
"En spårnoga tik som gör ett övertygande spårarbete rakt igenom. Väl förd. Grattis, lycka till i Öppenklassen", har domaren skrivit också. En trevlig liten hälsning som han sedan muntligen kompletterade med generöst beröm, positiv feedback och tips för att komma vidare.
Det här är inget resultat som jag är stolt eller imponerad över, verkligen ingenting att skryta med. Det var vad jag hade förväntat mig, helt enkelt, något annat skulle ha förvånat. Likväl något värt att skriva hem om.
No comments:
Post a Comment